Gå till innehåll

Här är några korta notiser som jag finner lite intressant.  Nu längtar vi alla till våren och sommaren och alla dess insekter som kommer fram. Här är några insekter som ni kan se fram i mot i år.

Mindre rödögonflickslända är en relativ nya art för Östergötland. Den första rapporten kom 2021. Där efter har det varit lite mindre rapporter de senaste åren. Förra året var jag ute och fann dem på tre nya lokaler i Valdemarsviks kommun. Jag tror att dom finns på många andra lokaler runt om i Östergötland. Passa på i år att leta efter dem där ni bor. Den mindre flyger i regel lite senare på året än den större, från Juli till September. Det som skiljer arterna ifrån varandra är den blå kilen på S8 och en svart prick på mellankroppen.

Mindre rödögonflickslända Erythromma viridulum
Mindre rödögonflickslända Erythromma viridulum

Mindre kejsartrollslända är nästa art som är ny för Östergötland. Mats Oldenborg fann den först vid Fallingeberg år 2020. Under de kommande åren har den expanderat snabbt över hela länet. Det är vad jag tror. Tyvärr är det få rapporter ifrån den södra delen av vårt län. Förra året fann vi den flyga på många nya lokaler i och runt Valdemarsviks kommun. Här är en bild där den har fångat en Storfläckig pärlemorfjäril. Jag uppmanar er att ut och leta efter denna magnifika trollslända.

Mindre kejsartrollslända Anax parthenope
Mindre kejsartrollslända Anax parthenope

Vi har en stadig population av Blåvingad gräshoppa vid Åsvikelandets naturreservat. Denna gräshoppa är en av våra vackrare arter som vi har i Östergötland. Även att de är så vacker, så smälter den in helt i den lavbeklädda hällmarker som den lever i. Det var med stora ögon som vi gick och letade efter de väl kamouflerade gräshopparna. Och till slut fann vi 7 stycken individer.

Blåvingad gräshoppa Sphingonotus caerulans
Blåvingad gräshoppa Sphingonotus caerulans

 

Några fler bilder från min resa till fjällvärlden. Den första bilden blir på en Arktisk igelkottsspinnare holoarctia puengeleri. Här ser ni hur väl den är kamouflerad i den lavklädda stenarna som är dominerade i fjällenvärlden.

Arktisk igelkottsspinnare holoarctia-puengeleri
Arktisk igelkottsspinnare holoarctia-puengeleri

Fjällmosaikslända Aeshna caerulea Dessa bilder är tagna strax utanför Kiruna, i en kraftledningsgata.

Fjällmosaikslända aeshna caerulea hona
Fjällmosaikslända aeshna caerulea Hona

Har ni något som kan vara av intresse mejla eller ring mig, så kan vi lägga upp det på hemsidan.

Ytterligare ett bärfisår går till handlingarna och vi kan nu stolt konstatera att det är dags att runda av Bärfisprojektet i Östergötland efter 2024. Vi har hållit på sedan 2018 vilket gör att projektet kommer landa på sju inventeringssäsonger. Det här är två år längre än tidigare genomförda projekt i föreningens regi, men det har känts befogat då vi har varit något färre inventerare samtidigt som mycket har hänt i bärfisarnas värld under åren som gått.

En av de första exkursionerna i projektets regi, Kjell letar taggbeningar och markbärfisar!

Jag skojade länge om att projektet tar slut först när någon hittar mjölonbärfis (Phimodera lapponica) i landskapet, men då det kan dröja så fick jag ta ett steg tillbaka och fundera på vad vi har åstadkommit och när det skulle anses vara tillräckligt. Redan i somras kändes det som att ett avslut var nära, och när Christian Williams dängde in den efterlängtade sydliga rovbärfisen (Pinthaeus sanguinipes) så satt den som spiken i kistan. Fem nya landskapsfynd, fynd av tidigare "ovanliga" arter, utökad kunskap om arternas biologi - ett fantastiskt jobb och resultat tack vare föreningens medlemmar!

Jag vet att det fortfarande finns otroligt mycket kvar att upptäcka i landskapet, men man måste dra snöret någon gång. Med det sagt så skulle jag vilja uppmana alla Östergötlands bärfisentusiaster att köra in i kaklet med följande fokus:

  • Fler fynd av jolster- och trybärfis (Elasmostethus brevis/minor)! Dessa är relativt enkla om man bara är uppmärksam på substratet, vore kul att kartlägga dem än mer.
  • Fler fynd av blåbärsbärfis (Elasmucha ferrugata)! Den lär finnas mer eller mindre överallt så fort man finner tätare blåbärsbestånd i skogsbygd, och man får ofta flera andra bärfisar i håven, inte minst spetsrovbärfis (Picromerus bidens). Man får även blåbär i håven. Win win!
  • Fler fynd av spindelörtskinnbagge (Canthophorus impressus) - det återstår några få kända lokaler där den inte är funnen under projektperioden, och än går det att göra nyfynd!
  • Fler fynd av klotbärfis (Coptosoma scutellatum) - leta i ruderatmarker och vägkanter i rutorna bredvid dem med känd förekomst!
  • Fler fynd av bräsmabärfis (Eurydema dominulus). Bra tips är att via Artportalen söka fram större bestånd av bräsmor och sedan slaghåva järnet!
  • Fler fynd av harrisbärfis (Piezodorus litoratus). Ser du en blommande harrisbuske i sommar så stanna och banka, slaghåva eller bara stirra, ofta så hittar man dem relativt enkelt!
Bräsmabärfis - alltid kul att hitta! Foto: Johan Molin.

Slutligen så finns fortsatt några potentiella landskapsfynd kvar, även om de flesta "lätta" nu redan är funna. Följande arter och platser är värda att jaga efter:

  • Större rovbärfis (Arma custos). En art på framfart i sydost, håll koll utmed kusten och E22an!
  • Mjölonbärfis (Phimodera lapponica). Jag har lagt otaliga timmar söder om Tidersrum, så just nu tror jag mest på den norra skogsbygden mot Södermanland och Närke. Sandiga tallskogar med mjölonmattor!
  • Kålsugare (Eurydema ornata), även den i sydost. Skulle dock likväl kunna dyka upp i valfri trädgård.
  • Hammarbärfis (Podops inunctus), en art med märklig biologi då den övervintrar på torrare marker och sedan under sommaren hittas vid fuktigare områden som stränder och våtmarker. Återigen - sydost!
  • Rhaphigaster nebulosa - en av våra nyare arter i Sverige, den kan dyka upp varsomhelst utmed tågnätverket. Sök på banvallar, lokstall och annan tågrelaterad infrastruktur, tex Mjölby, Linköping och Norrköping.
  • Torrgräsbärfis (Eurygaster maura) -  Ser man en Eurygaster på torr mark så bör det klicka till i skallen - fota antenner och samla in!
  • Sanddynbärfis (Phimodera humeralis) - ett långskott av rang. Fallfällor eller utdrivning på finare, stora sandstränder som tex i Motalabukten eller ut mot kusten. Man vet aldrig! Den finns i Finland, så varför inte.

    Sanddynbärfis, är det en omöjlighet? Foto: Simon Carrington.

Det kommer bli åtminstone någon exkursion under året och jag hoppas att vi kan avsluta på topp med roliga arter och fina upptäckter. Oavsett så känns hela projektet redan lyckat och jag är glad över att Kjell frågade om jag ville ta mig an rollen som projektledare, trots att jag till en början inte kunde någonting om artgruppen. Nu sitter jag här, med bärfislitteratur från halva Europa och drömmar om att resa till världens alla hörn i jakt på bärfisar. Vad hände med fågelskådaren Torbjörn egentligen?

2024 - sista året. Nu kör vi!

Såhär i semestertider så har jag ett utmärkt utflyktsförslag som kombinerar såväl nytta som nöje och naturvård - ut och leta spindelörtskinnbagge!

Spindelörtskinnbagge (Canthophorus impressus) är Östergötlands enda rödlistade bärfis, och sannolikt den mest hotade. Arten är monofag - det vill säga att den enbart lever på en växt - nämligen spindelört (Thesium alpinum). Spindelört är i sig rödlistad och tämligen ovanlig i dagens landskap, och bärfisen därmed likaså.

Vuxen spindelörtskinnbagge på spindelört.

Tack vare Tommy Karlssons omfattande arbete med spindelörtskinnbaggen inom ramen för dess åtgärdsprogram så har vi idag en god kunskap om artens utbredning, som är direkt knuten till förekomsten av spindelört. I Östergötland finner vi bärfisen från Linköping i norr (Sveriges nordligaste utpost, mig veterligen även den nordligaste kända platsen i världen för arten?) ner till Fruhammar i söder, i höjd med Österbymo (se Artportalen).

Sedan Bärfisprojektet startade så har vi bekräftat spindelörtskinnbaggens förekomst i fem atlasrutor, men det finns moderna fynduppgifter från åtta av dem. Det saknas alltså fynd av spindelörtskinnbagge från minst tre lokaler, och det vore väldigt kul att kunna konstatera dess förekomst på alla tidigare kända platser, eller åtminstone inom alla tidigare kända atlasrutor.

Följande platser behöver återbesökas:

https://www.artportalen.se/Sighting/12982851
https://www.artportalen.se/Sighting/67431571
https://www.artportalen.se/Sighting/13520335

Jag har själv besökt alla tre lokaler, vissa flertalet gånger, men spindelörtskinnbagge är ökänt svårfunnen och smiter gärna iväg utmed marken. När man finner spindelört så är det värt att lägga sig på alla fyra och försiktigt krypa runt och krafsa kring plantorna i jakt på bärfisen. Bärfisen i sig är omisskännlig - det finns ingen annan svensk art som är lik den.

Nymf av spindelört. Kan förväxlas med såväl jallabärfis som spetsrovbärfis och blå rovbärfis, men dessa finner du aldrig på spindelört. Foto: Monika Sunhede.

Spindelört som växt är i sig tämligen anonym och väldigt liten, så det krävs tålamod och skarpa ögon att finna den från första början. Såhär års är den något blekgul/ljusgrön och vissa exemplar blommar fortfarande. Det finns gott om lokaler i Östergötland som hyser spindelört, dock utan fynd av spindelörtskinnbagge, så det kan även vara värt att via Artportalen leta fram lokaler för spindelört i jakt på ära och berömmelse för att ha hittat nya lokaler för den sällsynta bärfisen!

Om någon har funderingar kring lokalerna så tveka inte att höra av er - och lycka till om ni ger er iväg!