Gå till innehåll

Hej Rolf!
Ja nu återkommer jag som jag lovat! Översänder mina fjärilsiakttagelser under sommarmånader på min punktlokal i Kårtorp.

Möte med larv till Åkervindesvärmare.

Fredagen den 7 augusti förra året (2020) var jag ute på landet vid mitt sommarboställe Kårtorp, strax söder om Norrköping. Jag och min sambo hade gjort en paus i trädgårdsarbetet och satt och drack kaffe på vår uteplats strax väster om sommarstugan. Uteplatsen gränsar till en mindre bergklack strax intill. Plötsligt säger min sambo, "titta vilken stor fjärilslarv som kryper på bergklacken"! När jag tittar ser jag en c:a decimeterlång larv med analhorn av brunaktigt utseende som kommer krypande.

Som stor fjärilsentusiast ser jag direkt att det är en Svärmarfjärilslarv och jag går jag fram till larven och tar upp den. Larvkroppen verkar hård och jag antar att larven kröp omkring för att hitta en lämplig plats för att förpuppa sig! Jag var först villrådig över vad det var för fjärilslarv jag hittat men efter senare koll i mitt fjärilskartotek fann jag i Nationalnyckeln, att larven tillhörde Åkervindesvärmare. Jag hade lagt larven i en stor glasburk och såg i facktidskriften att den förpuppar sig i marken samt övervintrar. Jag fyllde på glasburken med fyra cm jord men larven verkade inte intresserad av detta utan bara kröp ikring.

Ängsblåvinge Cyaniris semiargus
Ängsblåvinge Cyaniris semiargus

Vi åkte sedan hem och jag funderade på min "larvkompis" och tänkte att jag får titta till honom under morgondagen när vi åter skulle ut till sommarstugan. När vi dagen därpå kom ut såg jag till min förvåning att larven var försvunnen. Eftersom jag hade lock på burken antog jag att larven grävt ner sig i jorden. Jaha, tänkte jag, får väl ställa undan burken inför vintern och se vad som händer. Jag ställde in burken i ett förråd, tog bort locket och stack ned en pinne som skulle vara fjärilen till hjälp om den kläcktes, glas är ju halt.

Såg i facktidskriften att denna typ av fjärilar har svårt att överleva i vårt klimat varför jag inte hade några större förhoppningar till att det skulle kläckas en fjäril. Så till lördagen den 29 maj (2021), året därpå, när jag gjorde ett besök i förrådet, råkade jag kasta en blick på den förra året undanställda larvburken och vad får jag se???? På, pinnen jag stuckit ned i burken sitter en stor fjäril, gissa om jag blir positivt överraskad?

Tydligen hade fjolårslarven klarat vinterns kyla och blivit kläckt trots allt. Jag rörde inte fjärilen vilken satt kvar på sin pinne när vi åkte hem. Dagen därpå var den försvunnen och hade tydligen flugit iväg! En otrolig upplevelse för min del!

Rapport Kårtorp 2021

Bo Norrgård
Kårtorp

Hej Rolf!
Ja nu återkommer jag som jag lovat! Översänder mina fjärilsiakttagelser under sommarmånader på min punktlokal i Kårtorp.

Punktlokal KårtorpJag översänder samtidigt en karta över min punktlokal i Kårtorp. Den förra
var endast konstruerad ur minnet, den här översända är mer exakt. Tyvärr har
jag inte ned mig kamera då jag rör mig på punktlokalen. Oftast avbrytes arbeten på tomten när jag får syn på en fjäril och då har jag naturligtvis inte med mig kameran. Att springa och hämta denna gör ju oftast att fjärilen man avsett att fota hunnit flyga sin väg. När jag tar pausar med inriktning på fjärilar är det oftast så att något lämpligt fotoobjekt inte dyker upp.

Att fota Påfågelöga och Citronfjärilar är knappast intressant om det inte sker i samband med ex parning eller annat intressant.
På kartan finns en del noteringar som kanske fordrar en förklaring. Luktärterna i syrenhäcken är självsådda således ej en blomplantering (rör sig om endast en enstaka växt). Samma gäller Blågull i slänten öster om gäststugan. Jag har noterat dessa två med ett enkelt kryss.

Södra delen av tomten har jag utelämnat. Det är utanför mitt punktlokalområde och beväxt med granskog. Järnvägen som jag utmärkt är c:a 30 meter lång och går in i förrådet strax söder därom där virke förvaras. Det är lättare att dra ut virke på en tralla for inspektion när man skall ha något än hålla på i den trånga byggnaden. Detta har naturligtvis inte samband med mitt fjärilsintresse men jag nämner det ifall Du undrar.

Rapport Kårtorp 2020

Bo Norrgård
Kårtorp

8

Jag vill gärna tipsa om några bra böcker för er som är intresserade av våra Svenska dagflygande fjärilar. Ibland är det inte helt enkelt att artbestämma fjärilar eller andra insekter för den delen. Och då kan det vara bra att man har flera böcker plus internet att tillgå. För att man ska bli helt säker på vilken art det rör sig om.

Min absoluta favorit är Bo Söderström bok om Svenska fjärilar, en fälthandbok.
Bo Söderström Svenska fjärilarDenna bok är den enda som jag vet om innehåller familjen bastardsvärmare. Enda missen som jag ser det, är att Ängsmetallvingen inte finns med som artbeskrivning. Bo har tagit med flygtider, vingspann, habitat, värdväxter, fältkännetecken samt kartor var fjärilarna flyger i vårt avlånga land. För övrigt är det en bok som innehåller i stort sätt alla Svenska fjärilsarter. Några plus är att formatet är relativt liten och den väger inte så mycket. Därför går det bra att ta med den ut i fältet. Jag har genom åren snart bläddrat sönder mitt exemplar av boken. Och jag hittar hela tiden ny information om arter som jag själv inte har fotograferat och sätt ännu. Speciellt i avsnittet tillfälliga gäster i Sverige finns mycket intressant information om vad som kan gästa oss i framtiden.

Nästa bok som jag vill slå ett slag för är Fältnyckeln ifrån Nationalnyckeln.
Fältnyckeln ifrån Nationalnyckeln
Denna bok är lite mindre i formatet och kanske passar ännu bättre i fältet än Bo Söderströms bok. Bo har ett finger med även i denna bok. Tyvärr innehåller den bara dagflygande fjärilsarter och inga bastardsvärmare. Just bastardsvärmare är ytterst vanliga arter efter midsommaren. Och man vill gärna kunna artbestämma även dessa små vackra fjärilar. Boken har kartor, vingspann, värdväxter samt flygtider. Jag tycker att boken är en bra nybörjare bok för den vetgiriga fjärilsobservatören. Ett extra plus får den för sina fina illustrationer på larverna.

En familj som jag saknar i bägge böckerna är dagsvärmarna. Denna familj kan vi finna i nästa bok som jag ska prata om. Nämligen boken Sveriges fjärilar av Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen och Michael Fibiger.

Sveriges fjärilar av Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen och Michael FibigerJag skulle nästan vilja säga bibeln. Den är stor och väger en hel del. Och det är inget man stoppar i byxfickan och går ut i naturen med. Den får allt ligga kvar i väskan tills man är i behov av den. Det är en fälthandbok över Sveriges samtliga dag och nattfjärilar. Där vi kan finna alla svärmar arter. Boken är rik på fotografier och har bra fjärilskartor över dom mest vanliga arterna. Boken innehåller kartor, vingspann, värdväxter och flygtider. Extra plus är alla larvbilder som finns med. Jag använder denna bok främst till alla nattfjärilar som jag lyckas få på bild. Den har hjälpt mig flera gånger att artbestämma fjärilar. Och har inte det lyckats, då vänder jag mig till Artportalen.

Sammanfattning är att jag tycker om mina böcker, men tar hjälp av internet ibland. Jag skulle inte vilja vara utan dessa härliga böcker som man kan bläddra i. Visst det finns andra fjärilsböcker på marknaden, men ingen som slår dessa ännu.