Gå till innehåll

I år har vi fått rekord mycket sol under hela Mars månad. Jag tror att det blev 266 soltimmar i Östergötland. Och det blev stora variationer på temperaturen med varma dagarna och kalla nätter. Som kallast fick vi minus 12 grader och varmast ca 17 grader I (Valdemarsvik). Vilken tur för mig att min läkare ordinerade långa promenader, så att jag fick vara ute i solskenet. Tänk vilken hemsk tanke att få sitta inne, under rehabiliteringen utan att få gå ut i naturen när den är som bäst.
Tack soliga Mars!

Sorgmantel Nymphalis antiopa på byxbenet Mars 2022.
Sorgmantel Nymphalis antiopa på byxbenet Mars 2022.

När det blir varmt och solen lyser, då kommer våra övervintrande fjärilsarter fram. De är riktiga opportunister och är framme så fort det tillåter. Och det brukar vara när temperaturen går upp till ca 9 till 10 grader varmt. Och sådana dagar var det många av under Mars månad. Jag har aldrig varit med om en varmare och soligare Mars månad. Och tydligen har inte våra fjärilar varit med om något liknade heller. Alla vår övervintrande fjärilsarter har redan varit på vingarna.

Videfuks Nymphalis xanthomelas Mars 2022
Videfuks Nymphalis xanthomelas Mars 2022

Den 19 Mars fann vi de sista fjärilsarterna och det är väldigt tidigt. Vanligtvis brukar vi se de sista fjärilsarterna runt den 10 till 15 April. Så det är nästen en hel månad för tidigt för dessa fjärilar och insekter. En annan art är Vinterflickslända som också var tidig i år. Den fann jag den 20 Mars, brukar finna den runt den 5 till 10 April.

7 Påfågelöga Aglais io 19 mar 2022
6 Sorgmantel Nymphalis antiopa 19 mar 2022
5 Vinbärsfuks Polygonia c-album 19 mar 2022
4 Citronfjäril Gonepteryx rhamni 19 mar 2022
3 Körsbärsfuks Nymphalis polychloros 15 mar 2022
2 Videfuks Nymphalis xanthomelas 13 mar 2022
1 Nässelfjäril Aglais urticae 6 mar 2022

Körsbärsfuksen är en relativt vanlig art nu för tiden. Vi ser den allt oftare. Denna art flyger nästan enbart här på östra sidan av vårt land. Från Skåne i söder upp till Stockholms län. Förväxlingsrisken med Videfuksen är väldigt stor. Och det är därför jag har tagit med dessa två arter. Vad är skillnaden på Videfuks och Körsbärsfuks? Det kan ni se här:

Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mars 2022
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mars 2022

Vilka tidiga arter har ni funnit?
Som jag förstår det, har det exploderat av insekter under Mars månad. Det finns några som redan har hittat 200 till 300 insektsarter Under Mars månad. Är det rekordtidigt?

Som ursprunglig fågelskådare är det här med listor något som lockar och driver mig när det kommer till arter och fynd. En extra liten sporre, något som motiverar och något som kan göra ett fynd roligare eller mer minnesvärt. Det är dock sällan något jag aktivt eftersträvar - förutom de uppenbara landskapsfynden  bland de "klassiska" artgrupperna fjärilar och skalbaggar -  men när man besöker en kommun man inte aktivt inventerat i så är det alltid kul att kolla listorna efter sitt besök. Har man hittat något nytt? Något som sticker ut?

Den 3 juli i somras så bjöds jag av min gode vän Johan hem till hans och hans föräldrars sommarstuga i Opphem, Kinda. För er som inte är bekanta med området så är det en alldeles fantastisk och smått idyllisk mellanbygd, i alla högsta grad rik på entomologiska skatter och vackra naturmiljöer. Ett majestätiskt eklandskap blandas med djupa och trolska barrskogar, den entomologiska historiken är på sina ställen respektingivande samtidigt som där finns potential för spännande nyfynd. Det påminner mig mycket om min hembygd och det kliar alltid i fingrarna när man är området och fullkomligt känner potentialen för att hitta intressanta arter och uppleva spännande möten. Sedan tidigare hade Johan noterat arter som skalbaggsstrit (Issus muscaeformis), tistelbock (Agapanthia villosoviridescens) och inte minst den mytomspunna bergscikadan (Cicadetta montana) på tomten, så jag var riktigt nyfiken på vad vi skulle kunna hitta.

Den mäktiga bergscikadan (Cicadetta montana). Foto: Johan Molin.

På schemat stod en omgång med fjärilslampan och lite jakt med pannlampan på träden i trädgården. Vi var båda tämligen trötta redan innan så planen var att dra upp fällan, kika i någon timme och sedan knyta oss för att vittja under morgondagen. Tyvärr så var kvällen och natten stjärnklar och inte riktigt så varm som vi hade hoppats, men efter en stund så började fjärilarna komma till, och jordlöparna sprang runt för fullt på gräsmattan och på de gamla fruktträden. En timme blev till två och ju längre vi var vakna desto roligare blev det! Till slut var vi dock tvungna att sätta punkt - om än motvilligt - så fällan lämnades ifred och fjärilarna likaså. Jag somnade sött i tältet med den monstruösa kvicksilverlampans brummande som en sövande sång i mina öron.

En vacker och lugn natt i Opphem. Foto> Johan Molin.

Vi hade väl egentligen inga större förhoppningar då kvällen inledde så segt, men när vi under morgontimmarna började vittja fällan och kika på fångsten så blev vi positivt överraskade. Många vackra och roliga arter, såväl makros som micros, och leendet breddades i takt med att artlistan blev längre. Artbestämningen tog hela morgonen och först efter att kaffekannan tagit slut kunde vi summera resultatet. Totalt ca 80 arter fjärilar vill jag minnas - och hade vi stannat uppe under natten så hade vi garanterat gått över 100. Även en del skalbaggar och andra insekter noterades, bland annat Bledius gallicus, en kortvinge ur ett svårbestämt men roligt släkte man inte så ofta stöter på, samt större svampklobagge (Mycetochara axillaris som kröp i en hålighet på ett av de äldre fruktträden. Bland fjärilarna så gladdes vi mest åt bandad hallonspinnare (Habrosyne pyritoides), den vackra syrenmätaren (Apeira syringaria) och vitt aftonfly (Acronicta leporina), har jag för mig om.

Bandad hallonspinnare (Habrosyne pyritoides).

Men hur var det med listorna då? Jo det visade sig att vi hade funnit 18 nya arter för kommunen (enl. Artportalen, vilket såklart inte alltid stämmer) - och då i en relativt välinventerad kommun som Kinda ändå får påstås vara. Kul att kunna bidra med nytt! Men, i det här fallet så var alla nyfynd sekundärt, eller snarare kanske tertiärt, då den kvällen, natten och följande morgonen var en av de bästa under 2021. Gott sällskap, varma sommarkvällar och insekter i all dess prakt - då lever man!

Hej Rolf!
Ja nu återkommer jag som jag lovat! Översänder mina fjärilsiakttagelser under sommarmånader på min punktlokal i Kårtorp.

Möte med larv till Åkervindesvärmare.

Fredagen den 7 augusti förra året (2020) var jag ute på landet vid mitt sommarboställe Kårtorp, strax söder om Norrköping. Jag och min sambo hade gjort en paus i trädgårdsarbetet och satt och drack kaffe på vår uteplats strax väster om sommarstugan. Uteplatsen gränsar till en mindre bergklack strax intill. Plötsligt säger min sambo, "titta vilken stor fjärilslarv som kryper på bergklacken"! När jag tittar ser jag en c:a decimeterlång larv med analhorn av brunaktigt utseende som kommer krypande.

Som stor fjärilsentusiast ser jag direkt att det är en Svärmarfjärilslarv och jag går jag fram till larven och tar upp den. Larvkroppen verkar hård och jag antar att larven kröp omkring för att hitta en lämplig plats för att förpuppa sig! Jag var först villrådig över vad det var för fjärilslarv jag hittat men efter senare koll i mitt fjärilskartotek fann jag i Nationalnyckeln, att larven tillhörde Åkervindesvärmare. Jag hade lagt larven i en stor glasburk och såg i facktidskriften att den förpuppar sig i marken samt övervintrar. Jag fyllde på glasburken med fyra cm jord men larven verkade inte intresserad av detta utan bara kröp ikring.

Ängsblåvinge Cyaniris semiargus
Ängsblåvinge Cyaniris semiargus

Vi åkte sedan hem och jag funderade på min "larvkompis" och tänkte att jag får titta till honom under morgondagen när vi åter skulle ut till sommarstugan. När vi dagen därpå kom ut såg jag till min förvåning att larven var försvunnen. Eftersom jag hade lock på burken antog jag att larven grävt ner sig i jorden. Jaha, tänkte jag, får väl ställa undan burken inför vintern och se vad som händer. Jag ställde in burken i ett förråd, tog bort locket och stack ned en pinne som skulle vara fjärilen till hjälp om den kläcktes, glas är ju halt.

Såg i facktidskriften att denna typ av fjärilar har svårt att överleva i vårt klimat varför jag inte hade några större förhoppningar till att det skulle kläckas en fjäril. Så till lördagen den 29 maj (2021), året därpå, när jag gjorde ett besök i förrådet, råkade jag kasta en blick på den förra året undanställda larvburken och vad får jag se???? På, pinnen jag stuckit ned i burken sitter en stor fjäril, gissa om jag blir positivt överraskad?

Tydligen hade fjolårslarven klarat vinterns kyla och blivit kläckt trots allt. Jag rörde inte fjärilen vilken satt kvar på sin pinne när vi åkte hem. Dagen därpå var den försvunnen och hade tydligen flugit iväg! En otrolig upplevelse för min del!

Rapport Kårtorp 2021

Bo Norrgård
Kårtorp