Gå till innehåll

2

Vi har fått in en ny spännande stekelart i Östergötland. Och det är i vanlig ordning Tuula Jacobsson som har hittad denna art. Hon har ögonen med sig i naturen, jättekul! Hon hittade 27 larver på salix i Ryd. Det finns inget svenskt namn på stekeln ännu. Men några fina bilder ska ni allt få.

Larv Craesus septentrionalis
Larv Craesus septentrionalis
Stekel Craesus septentrionalis
Stekel Craesus septentrionalis

Tuula har även funnit klubbhorndstekeln Trichiosoma lucorum, 25 mm i Hult vid Hultsjön 4/7. Det visade sig att  den inte var rapporterad i Östergötland tidigare.

Vi har en fråga i från Lars Johansson.
Han har hittat en larv hemma i Småland den 8-9 Oktober.

Vad kan det vara för insektslarv?

Vad kan det vara för insektslarv?
Vad kan det vara för insektslarv?

 

Och till sist fångade jag en av årets sista dagflygande fjärilar hemma idag. En Amiral som sitter och äter.

Amiral Vanessa atalanta
Amiral Vanessa atalanta

Återigen har vi fått fint besök från Finland. Förra gången var det Aspskimmerfjäril som kom till vårt land. Jag får säga att den fjäril är fortfarande kvar i Sverige. Larmet gick redan på måndagen (1/8) i förra veckan. Ve och fasa att man måste jobba. Det blev en lång vecka tills lördagen uppenbarade sig. Och att vi fick komma iväg.  Det var inte bara jag som gick och väntade, det var flertalet av fjärilsbesökarna som också fick vänta. Vi fick gott om tid att prata med många av fjärilsskådarna.
Tidigt på lördagens morgonen åkte vi upp till Tyresta nationalpark och närmare bestämt till något som heter Flomossen.

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Vi fick förhandsinformation om att det kunde ta tid att finna fjärilen. Och mycket riktigt fick vi gå och leta i ca 2 timmar innan vi fick se den första fjärilen. Vi fann den vid kraftledningsgatan en femtiotalet meter upp på en berghäll. Den andra tog bara ca 1,5 timmar innan vi fick se den på ängen. Så troligen var det två olika individer vi såg. Enligt Bo Söderström kan det vara 3 olika individer som flyger i området. Det som är lite oroväckande, är att det bara är hanar som har blivit observerade i området. Någon hona har inte sätts till ännu. Jag hoppas att det finns en eller flera honor i området, så att vi kan få se dessa fjärilar även i nästa år.

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Skuggpärlemorfjärilen tillhör familjen pärlemorfjärilar och närmaste släkting är Silverstreckad pärlemorfjäril. Den är ganska lik silverstreckade men det som skiljer dem åt, är framför allt den runda spetsen på över vingpar. Tidigare namn är Trubbvingad pärlemorfjäril. Samt att hanarna har två doftribbor på över vingpar och att honan har en vit fläck nära vingspetsen.

2019 är det året vi  fick se aspskimmerfjärilen för första gången. Här är en bild på mig och aspskimmerfjäril i profil.

Aspskimmerfjäril på mig, Rolf Kokkonen. Fotograferad av Mats Oldenborg.
Aspskimmerfjäril på mig, Rolf Kokkonen. Fotograferad av Mats Oldenborg.

Hej Rolf!
Ja nu återkommer jag som jag lovat! Översänder mina fjärilsiakttagelser under sommarmånader på min punktlokal i Kårtorp.

Möte med larv till Åkervindesvärmare.

Fredagen den 7 augusti förra året (2020) var jag ute på landet vid mitt sommarboställe Kårtorp, strax söder om Norrköping. Jag och min sambo hade gjort en paus i trädgårdsarbetet och satt och drack kaffe på vår uteplats strax väster om sommarstugan. Uteplatsen gränsar till en mindre bergklack strax intill. Plötsligt säger min sambo, "titta vilken stor fjärilslarv som kryper på bergklacken"! När jag tittar ser jag en c:a decimeterlång larv med analhorn av brunaktigt utseende som kommer krypande.

Som stor fjärilsentusiast ser jag direkt att det är en Svärmarfjärilslarv och jag går jag fram till larven och tar upp den. Larvkroppen verkar hård och jag antar att larven kröp omkring för att hitta en lämplig plats för att förpuppa sig! Jag var först villrådig över vad det var för fjärilslarv jag hittat men efter senare koll i mitt fjärilskartotek fann jag i Nationalnyckeln, att larven tillhörde Åkervindesvärmare. Jag hade lagt larven i en stor glasburk och såg i facktidskriften att den förpuppar sig i marken samt övervintrar. Jag fyllde på glasburken med fyra cm jord men larven verkade inte intresserad av detta utan bara kröp ikring.

Ängsblåvinge Cyaniris semiargus
Ängsblåvinge Cyaniris semiargus

Vi åkte sedan hem och jag funderade på min "larvkompis" och tänkte att jag får titta till honom under morgondagen när vi åter skulle ut till sommarstugan. När vi dagen därpå kom ut såg jag till min förvåning att larven var försvunnen. Eftersom jag hade lock på burken antog jag att larven grävt ner sig i jorden. Jaha, tänkte jag, får väl ställa undan burken inför vintern och se vad som händer. Jag ställde in burken i ett förråd, tog bort locket och stack ned en pinne som skulle vara fjärilen till hjälp om den kläcktes, glas är ju halt.

Såg i facktidskriften att denna typ av fjärilar har svårt att överleva i vårt klimat varför jag inte hade några större förhoppningar till att det skulle kläckas en fjäril. Så till lördagen den 29 maj (2021), året därpå, när jag gjorde ett besök i förrådet, råkade jag kasta en blick på den förra året undanställda larvburken och vad får jag se???? På, pinnen jag stuckit ned i burken sitter en stor fjäril, gissa om jag blir positivt överraskad?

Tydligen hade fjolårslarven klarat vinterns kyla och blivit kläckt trots allt. Jag rörde inte fjärilen vilken satt kvar på sin pinne när vi åkte hem. Dagen därpå var den försvunnen och hade tydligen flugit iväg! En otrolig upplevelse för min del!

Rapport Kårtorp 2021

Bo Norrgård
Kårtorp