Gå till innehåll

4

Jag lider av abstinens, grov sådan. Efter en långresa under sensommaren och hösten 2018 så packades hela mitt bohag ihop och då jag ännu inte har flyttat tillbaka till min lägenhet så har jag inte haft tillgång till vare sig litteratur eller material för att ordentligt kunna samla och artbestämma insekter. Jag brukar under vinterns bistra tider försöka lära mig mer om svampar, mossor och lavar för att komplettera mina kunskaper som biolog (det går sådär), men efter att ha mätt porer per millimeter, försökt fota uttorkade mossor och förgäves letat lavar som kan väcka min nyfikenhet så fick det vara nog.

Skorna blev gröna av pollen. Som små smycken förgyllde de dagens promenad.

Solen skiner, fåglarna sjunger, hasselpollen flyger i luften. En känsla av vår - trots att det bara är slutet av februari. Jag vill egentligen att naturen ska få en lite längre och mer sammanhållen dvala i och med årets vinter, men jag skulle ljuga om jag inte sade att dagens väder satte sprätt på kropp och sinne. Idag blir det äntligen dags för insekter!

Brunt men vackert - Åtvidabergs eklandskap går inte av för hackor.

En långpromenad i Åtvidabergs eminenta eklandskap hägrade, så jag packade väskan med kaffe och gav mig ut i jakt på andra organismer som likt jag vaknat till liv. Jag har varken tillgång till vettigt såll, håv eller insektssug just nu, så jag gick mest runt och insöp känslan av att återigen få vandra i insekternas värld. Jag kikade på trädstammar, vände på stenar, krafsade bort löv och bröt försiktigt bort lite bark. Absolut inga mängder av kryp, men nog fanns det något att glädjas åt!

Eldlusen (Pyrrhocoris apterus) fann jag snabbt och i stora mängder. En färgexplosion i ett annars så grått och brunt landskap nu innan grönskan tar vid, det kändes välbehövligt och som en bra start. Jag snubblade runt i vindskyddade, solbelysta branter och sökte ivrigt efter allt som kröp. Vintergäck (Eranthis hyemalis) blommade fint och bland dem så sprang en massa spindlar och gråsuggor. Obestämda små flugor flög omkring nära marken och vips så stöttes en nyvaken nässelfjäril (Aglais urticae). Härligt!

Ett alltid så trevligt fynd, om än vanlig.

Jag hade tidigare i januari vandrat i samma område med samma syfte, dock i snöstorm och blåst. Trots vädret hittade jag då en mängd fjärilar, som apelhöstmal (Ypsolopha asparella) och föränderlig höstmal (Ypsolopha ustella), samt en del säckspinnare (Psychidae). Idag fann jag ett flertal nätrörsäckspinnare (Taleporia tubulosa) bland den grova barken på träden, alltid trevligt. Skalbaggarna däremot lös tyvärr med sin frånvaro. Jag hade hoppas på några jordlöpare (Carabidae) men fick nöja mig med den vanliga Phosphuga atrata samt någon obestämd kortvinge (Staphylinidae) som snabbt som attan kilade iväg under förnan. Nästa gång.

Ser knappt ut som en fjäril, bra kamouflage! Nätrörsäckspinnare - Taleporia tubulosa.

På vägen hem noterade jag galler på såväl sälg som rosbuskar. Den som är uttråkad likt jag och längtar efter småkryp kan med lätthet plocka in galler av sömntornstekel (Diplolepis rosae) för att kläcka. Ofta får man med andra parasiterande steklar när gallerna kläcks i värmen, det är som en liten present med de små knytena. På "Sketeka" (en i Åtvidaberg välkänd ek) kryllade det av myror på stammen. Jag försökte likt Monika finna nålen i höstacken - kanske fanns där en skinnbagge eller något annat djur som via mimikry liknar en myra - men jag fann tyvärr inget av intresse. Jag valsade hemåt, trots allt rätt så nöjd med vad jag funnit.

Stammen på "Sketeka", tusentals myror.

Nu sitter jag vid skrivbordet och blickar ut över en av Åtvidabergs alla ekdungar. Dags att rapportera in dagens (magra) fyndskörd på Artportalen. Kvällen kommer ämnas åt att förbereda årets första bärfisföredrag som hålls i samband med Motala Naturskyddsförenings årsmöte - välkommen dit om du har vägarna förbi! Det kliar dock redan i fingrarna efter fler kryp, nya arter, häftiga möten och bekantskaper som naturen har att erbjuda. Snart får jag min stereolupp och min litteratur igen och då kommer det hända grejer. Fast nu får vintern gärna komma tillbaka ett tag för att naturen sedan ska kunna bjuda på en storslagen och sammanhängande vår från mars/april. Lite vila behövs, även om jag tackar för den här korta sessionen av värme och kryp.

/Torbjörn

2

Jag vill gärna tipsa om några bra böcker för er som är intresserade av våra Svenska dagflygande fjärilar. Ibland är det inte helt enkelt att artbestämma fjärilar eller andra insekter för den delen. Och då kan det vara bra att man har flera böcker plus internet att tillgå. För att man ska bli helt säker på vilken art det rör sig om.

Min absoluta favorit är Bo Söderström bok om Svenska fjärilar, en fälthandbok.
Bo Söderström Svenska fjärilarDenna bok är den enda som jag vet om innehåller familjen bastardsvärmare. Enda missen som jag ser det, är att Ängsmetallvingen inte finns med som artbeskrivning. Bo har tagit med flygtider, vingspann, habitat, värdväxter, fältkännetecken samt kartor var fjärilarna flyger i vårt avlånga land. För övrigt är det en bok som innehåller i stort sätt alla Svenska fjärilsarter. Några plus är att formatet är relativt liten och den väger inte så mycket. Därför går det bra att ta med den ut i fältet. Jag har genom åren snart bläddrat sönder mitt exemplar av boken. Och jag hittar hela tiden ny information om arter som jag själv inte har fotograferat och sätt ännu. Speciellt i avsnittet tillfälliga gäster i Sverige finns mycket intressant information om vad som kan gästa oss i framtiden.

Nästa bok som jag vill slå ett slag för är Fältnyckeln ifrån Nationalnyckeln.
Fältnyckeln ifrån Nationalnyckeln
Denna bok är lite mindre i formatet och kanske passar ännu bättre i fältet än Bo Söderströms bok. Bo har ett finger med även i denna bok. Tyvärr innehåller den bara dagflygande fjärilsarter och inga bastardsvärmare. Just bastardsvärmare är ytterst vanliga arter efter midsommaren. Och man vill gärna kunna artbestämma även dessa små vackra fjärilar. Boken har kartor, vingspann, värdväxter samt flygtider. Jag tycker att boken är en bra nybörjare bok för den vetgiriga fjärilsobservatören. Ett extra plus får den för sina fina illustrationer på larverna.

En familj som jag saknar i bägge böckerna är dagsvärmarna. Denna familj kan vi finna i nästa bok som jag ska prata om. Nämligen boken Sveriges fjärilar av Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen och Michael Fibiger.

Sveriges fjärilar av Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen och Michael FibigerJag skulle nästan vilja säga bibeln. Den är stor och väger en hel del. Och det är inget man stoppar i byxfickan och går ut i naturen med. Den får allt ligga kvar i väskan tills man är i behov av den. Det är en fälthandbok över Sveriges samtliga dag och nattfjärilar. Där vi kan finna alla svärmar arter. Boken är rik på fotografier och har bra fjärilskartor över dom mest vanliga arterna. Boken innehåller kartor, vingspann, värdväxter och flygtider. Extra plus är alla larvbilder som finns med. Jag använder denna bok främst till alla nattfjärilar som jag lyckas få på bild. Den har hjälpt mig flera gånger att artbestämma fjärilar. Och har inte det lyckats, då vänder jag mig till Artportalen.

Sammanfattning är att jag tycker om mina böcker, men tar hjälp av internet ibland. Jag skulle inte vilja vara utan dessa härliga böcker som man kan bläddra i. Visst det finns andra fjärilsböcker på marknaden, men ingen som slår dessa ännu.

1

Det blev en snabb inkallad resa till Öland för att se på en sällsynt gäst i Sverige. Tidigare i veckan (V32) fann vi rapporter i artportalen, som talade om att det finns sällsynta fjärilar i Sverige. Denna sällsynta gäst är en sydeuropeisk fjärilsart som även finns i Nordafrika. Fjärilen besökte oss senast 2012 och 2009 i ett större antal individer. Någon enstaka individ brukar besöka oss varje år. Men i år finns det ett större antal fjärilar på Öland.

Och som ni redan vet har vi haft en riktigt varm och solig sommar, med varma sydliga vindar ifrån Europa. Det har underlättat resan för den Rödgula höfjärilen. De fjärilar som vi fann är kläckta i Sverige medans föräldrarna kom hit redan i början av Juni. Den andra generationen som kläcks har en mer grönaktig undersida och tydligare rader av mörka prickar på båda vingparens vingribbor ett stycke in från ytterkanterna.

Jag kallade in mitt team fjärilsfotografer och begav oss till Öland på söndagsmorgonen. Första anhalt blev norr om Kastlösa damm. På gärdet blommar blålusern i rikliga mängder. Efter som det blåste rätt så kraftigt, flög det inga fjärilar vid första anblick. Vi var tvungna att skrämma upp fjärilarna för att kunna hitta dem. Vi gick i en bred front över gärdet och efter 30 minuter lyckas vi skrämma upp den första fjärilen. Nu gällde det att följa den med blicken och se vart den landar. Det var svårare än vad vi trodde ifrån början, på grund av blåsten. Men skam den som ger sig. Till sist fann vi vart fjärilen satt sig, och vi fick våra första bilder i rotnivå.

Rödgul höfjäril Colias croceus
Rödgul höfjäril Colias croceus

Efter den första rödgula höfjäril fann vi ytterligare tre stycken i området. Några satt sig till sist på blålusern för att få i sig lite nektar. Efter som det blåste kraftigt fick vi inga riktigt bra bilder på dem. Fjärilarna svajade kraftigt fram och tillbaka i blåsten, men några bilder blev ändå relativt bra.

Rödgul höfjäril på blålusern
Rödgul höfjäril på blålusern

Efter Kastlösa begav vi oss till Norra Sandby och deras blålusernfält. Vi fick göra om proceduren med att gå över fälten. Efter en timme fann vi den första fjärilen och en liten stund där efter ytterligare två stycken. Men i Sandby var vi inte ensamma. Vi fick besök av ytterligare fyra personer som var ute efter Rödgul höfjäril. Och snälla som vi är, talade vi om var dom kunde finna dem.

Jag måste bara säga, vi var riktigt glada och lyckliga när vi åkte hem till Östergötland. Vi brukar göra en fjärilsexpedition per år. Årets expedition gick till Mnemosynefjärilens marker på Rådmansö. Vi hade ingen tanke på att göra en resa till i år, men så blev det ändå. Nästa år blir vår resa till Tryfjärilens land i Skåne.

Hej!

Nu kan man rapportera alla sina bärfisar (inom överfamiljen Pentatomoidea) inom projektet "Bärfisartade insekter i Östergötlands landskap" på Artportalen. I rapportformuläret så klickar man helt enkelt på projekt lite längre ned, sedan under fliken "Småkrypsinventering" finner du bärfisarna.

Detta gör det enklare för oss som arbetar med projektet att söka fram fynddata och information. Hoppas alla kan få som rutin att använda projektet framöver vid rapporteringen.

Tack på förhand!
Mvh Torbjörn och projektgruppen