Gå till innehåll

6

Nu börjar så sakteligen naturen vakna till efter vinterkylan. Men än så länge är vintern här och mer snö är på gång. Det som är glädjande är att ljuset kommer tillbaka och vi får längre dagar att se fram i mot. Och har vi tur så kan varma vindar från södern blåsa upp till oss här i norden. Och då vaknar naturen till med buller och bång. Alla vi människor  vill ju så gärna få en tidig vår. Eller hur?

CitronfjärilNär man ser dom första blommorna i trädgården, är det en underbar vårkänsla som sprider sig i kropp och själ. Dom första vårblommorna brukar vara snödroppar och vintergäck. Och där efter så vaknar den ena blomman efter den andra.

Flugor och en del arter av mygg vaknar till under Februari och Mars. Och det är väl den enda gången vi tycker om att se dessa marodörer, senare under sommaren avskyr vi dem som pesten. Det är inte bara flugor och mygg som vaknar så här års!

Även mina favorit insekter tittar fram som Citronfjäril och Nässelfjäril. Tillsammans med Påfågelöga, Sorgmantel, Körsbärsfuks, Videfuks och Vinbärsfuks övervintrar dom som fullvuxna individer i källaren, uthus, bergskrevor  eller under barken i en gammalt träd.

Påfågelöga

Alla dessa fjärilar tillhör släktet Praktfjärilar för utom Citronfjärilen som tillhör underfamiljen Vitfjärilar. Efter som dom övervintrar så ingår dom i en egen underfamilj, nämligen Vinterpraktfjärilar.  Dom är stora och färgrika fjärilar som har ett vinspann från 40 mm till 75 mm. Dessa arter är våra vanligaste fjärilsarter som gemene man kan namnet på.
Vill ni läsa lite mer om dessa vinterpraktfjärilar så kan ni gå in på min bloggen. http://bakgrunder.com/bloggen/tag/vinterpraktfjarilar/
Nu när vi har kommit in i Februari, då känns inte våren så långt borta. Fast längta till våren börjar att bli allt starkare ju längre in på året vi kommer. Jag hoppas att varma vindar kommer in tidigt i år eller vad säger ni?

Väl  mött ute i naturen Rolf Kokkonen

Mindre hackspettSå här års är det väldigt lugnt i naturen och man ser ingen större aktivitet när man är ute i skog och mark. För all del, man går inte ut i skogen heller när det är nästan en halv meter snö. Det vill säga, om vi får snö i huvud taget.  Men det finns en sak där det är mycket aktivitet och det är vid våra fågelbord. Och det är många som matar fåglar i Östergötland och det tycker jag är bra. Speciellt när vi har mycket snö, så har våra småfåglar det svårt. Det är tur att vi är så många som vill hjälpa vår små vänner. Det är en sak som händer under Januari. Och det är den årliga vinterfågelräkningen. Och det passar oss väldigt bra, nu när det är svårt att finna insekter ute i naturen. Man kan gå igenom alla bilder från sommarens insektsjakt i och för sig. Men jag vill gärna se något levande i naturen även så här års.

Vinterfåglar Inpå Knuten 2019

Vad är det för något? Det är ett projekt som Sveriges Ornitologiska Föreningen började med 2006. Nu är det BirdLife Sverige som håller i trådarna. Med hjälp av tusentals frivilliga fågelmatare. Förra året deltog 20 000 fågelräknare och vi vill bli ännu flera. Ni kan också hjälpa till att räkna fåglar. Avsätt en halv timme till att räkna era fåglar vid fågelbordet, ni får mer än gärna avsätta mer tid om möjlighet finns.

Mandarinand Aix galericulata
Är det en Svensk vinterfågel?

Hur går det till?

Under tiden 25 till 28 Januari kan ni vid flera tillfällen räkna era fågelarter. Och det är det antal ni får som störst rapporterar ni in. t.ex. Fredag 7 Talgoxar, Lördag 3 Talgoxar och Söndag 5 Talgoxar. Då är det fredagens antal som är störst som ni rapporterar in till https://vinterfaglar.se/

Ni finner mer information här https://vinterfaglar.se/page/2
Om ni inte har tillgång till en fågelbok kan ni få hjälp med artbestämning här http://bakgrunder.com/bloggen/svenska-faglar/

Väl mött ute i naturen Rolf Kokkonen

1

Vad för spännande småkryp ska vi finna under 2019?
Ja! Det är frågan. För min del var 2018 ett år med många nya arter. Och då i första hand bärfisar. Det blev tio helt nya arter för min del, plus även några fjärilsarter, spindelarter och skalbaggsarter. Ja! Ni vet, när man väl hittar en ny art. Då dyker det strax upp ännu en art.

Jag vill påminna om mejlet som Monika skickade ut för ett litet tag sedan.

Hej alla medlemmar!

Snart påbörjas EFÖs medlemsblad och har ni något ni vill bidra med så tar vi gärna emot. Det kan vara foton på fina fynd, utflyktsberättelser eller kanske ett gott recept på gräshoppssoppa. Kanske inte det sista innan det är lagligt i Sverige 😊

Föreningen SydOstEntomologerna hälsar att redan nu kan man söka till både SEF:s Riksmöte 14-16 juni 2019, men också till de två entomologtillvända sommarkurserna
"Ölands insektfauna" och "Fota insekter" 17-18 juni. Priserna blir med eget boende 850 kr, med husbil/tälta vid folkhögskolan 950 kr och inackorderad 1 450 kr.
Länken man söker från är denna:
https://www.olandsfolkhogskola.se/kurser/sommarkurser/sef-riksmote

Monika Sunhede

Ni vet väl att det går bra att skriva och lägga upp bilder på intressanta arter även här på hemsidan. Behöver ni hjälp är det bara att kontakta mig (Rolf Kokkonen).

Labyrintspindel Agelena labyrinthica

Spindel här ovan är en ny art för mig. Labyrintspindel Agelena labyrinthica.
Vilka nya arter har ni hittat?
Är det någon speciell art som ni letar efter?

Väl mött ute i naturen Rolf Kokkonen

2

Jag vill gärna tipsa om några bra böcker för er som är intresserade av våra Svenska dagflygande fjärilar. Ibland är det inte helt enkelt att artbestämma fjärilar eller andra insekter för den delen. Och då kan det vara bra att man har flera böcker plus internet att tillgå. För att man ska bli helt säker på vilken art det rör sig om.

Min absoluta favorit är Bo Söderström bok om Svenska fjärilar, en fälthandbok.
Bo Söderström Svenska fjärilarDenna bok är den enda som jag vet om innehåller familjen bastardsvärmare. Enda missen som jag ser det, är att Ängsmetallvingen inte finns med som artbeskrivning. Bo har tagit med flygtider, vingspann, habitat, värdväxter, fältkännetecken samt kartor var fjärilarna flyger i vårt avlånga land. För övrigt är det en bok som innehåller i stort sätt alla Svenska fjärilsarter. Några plus är att formatet är relativt liten och den väger inte så mycket. Därför går det bra att ta med den ut i fältet. Jag har genom åren snart bläddrat sönder mitt exemplar av boken. Och jag hittar hela tiden ny information om arter som jag själv inte har fotograferat och sätt ännu. Speciellt i avsnittet tillfälliga gäster i Sverige finns mycket intressant information om vad som kan gästa oss i framtiden.

Nästa bok som jag vill slå ett slag för är Fältnyckeln ifrån Nationalnyckeln.
Fältnyckeln ifrån Nationalnyckeln
Denna bok är lite mindre i formatet och kanske passar ännu bättre i fältet än Bo Söderströms bok. Bo har ett finger med även i denna bok. Tyvärr innehåller den bara dagflygande fjärilsarter och inga bastardsvärmare. Just bastardsvärmare är ytterst vanliga arter efter midsommaren. Och man vill gärna kunna artbestämma även dessa små vackra fjärilar. Boken har kartor, vingspann, värdväxter samt flygtider. Jag tycker att boken är en bra nybörjare bok för den vetgiriga fjärilsobservatören. Ett extra plus får den för sina fina illustrationer på larverna.

En familj som jag saknar i bägge böckerna är dagsvärmarna. Denna familj kan vi finna i nästa bok som jag ska prata om. Nämligen boken Sveriges fjärilar av Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen och Michael Fibiger.

Sveriges fjärilar av Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen och Michael FibigerJag skulle nästan vilja säga bibeln. Den är stor och väger en hel del. Och det är inget man stoppar i byxfickan och går ut i naturen med. Den får allt ligga kvar i väskan tills man är i behov av den. Det är en fälthandbok över Sveriges samtliga dag och nattfjärilar. Där vi kan finna alla svärmar arter. Boken är rik på fotografier och har bra fjärilskartor över dom mest vanliga arterna. Boken innehåller kartor, vingspann, värdväxter och flygtider. Extra plus är alla larvbilder som finns med. Jag använder denna bok främst till alla nattfjärilar som jag lyckas få på bild. Den har hjälpt mig flera gånger att artbestämma fjärilar. Och har inte det lyckats, då vänder jag mig till Artportalen.

Sammanfattning är att jag tycker om mina böcker, men tar hjälp av internet ibland. Jag skulle inte vilja vara utan dessa härliga böcker som man kan bläddra i. Visst det finns andra fjärilsböcker på marknaden, men ingen som slår dessa ännu.

1

Det blev en snabb inkallad resa till Öland för att se på en sällsynt gäst i Sverige. Tidigare i veckan (V32) fann vi rapporter i artportalen, som talade om att det finns sällsynta fjärilar i Sverige. Denna sällsynta gäst är en sydeuropeisk fjärilsart som även finns i Nordafrika. Fjärilen besökte oss senast 2012 och 2009 i ett större antal individer. Någon enstaka individ brukar besöka oss varje år. Men i år finns det ett större antal fjärilar på Öland.

Och som ni redan vet har vi haft en riktigt varm och solig sommar, med varma sydliga vindar ifrån Europa. Det har underlättat resan för den Rödgula höfjärilen. De fjärilar som vi fann är kläckta i Sverige medans föräldrarna kom hit redan i början av Juni. Den andra generationen som kläcks har en mer grönaktig undersida och tydligare rader av mörka prickar på båda vingparens vingribbor ett stycke in från ytterkanterna.

Jag kallade in mitt team fjärilsfotografer och begav oss till Öland på söndagsmorgonen. Första anhalt blev norr om Kastlösa damm. På gärdet blommar blålusern i rikliga mängder. Efter som det blåste rätt så kraftigt, flög det inga fjärilar vid första anblick. Vi var tvungna att skrämma upp fjärilarna för att kunna hitta dem. Vi gick i en bred front över gärdet och efter 30 minuter lyckas vi skrämma upp den första fjärilen. Nu gällde det att följa den med blicken och se vart den landar. Det var svårare än vad vi trodde ifrån början, på grund av blåsten. Men skam den som ger sig. Till sist fann vi vart fjärilen satt sig, och vi fick våra första bilder i rotnivå.

Rödgul höfjäril Colias croceus
Rödgul höfjäril Colias croceus

Efter den första rödgula höfjäril fann vi ytterligare tre stycken i området. Några satt sig till sist på blålusern för att få i sig lite nektar. Efter som det blåste kraftigt fick vi inga riktigt bra bilder på dem. Fjärilarna svajade kraftigt fram och tillbaka i blåsten, men några bilder blev ändå relativt bra.

Rödgul höfjäril på blålusern
Rödgul höfjäril på blålusern

Efter Kastlösa begav vi oss till Norra Sandby och deras blålusernfält. Vi fick göra om proceduren med att gå över fälten. Efter en timme fann vi den första fjärilen och en liten stund där efter ytterligare två stycken. Men i Sandby var vi inte ensamma. Vi fick besök av ytterligare fyra personer som var ute efter Rödgul höfjäril. Och snälla som vi är, talade vi om var dom kunde finna dem.

Jag måste bara säga, vi var riktigt glada och lyckliga när vi åkte hem till Östergötland. Vi brukar göra en fjärilsexpedition per år. Årets expedition gick till Mnemosynefjärilens marker på Rådmansö. Vi hade ingen tanke på att göra en resa till i år, men så blev det ändå. Nästa år blir vår resa till Tryfjärilens land i Skåne.