Gå till innehåll

Söndagen 23 juni: Efter midsommaren blev starten på den andra resan till Norrland. Och denna gång skulle vi inte se på underbara fjällvyer. Vi visste precis vad vi gav oss in på. Mygg och bitska flugor, det var det vi såg i fram i mot på de norrländska myrarna. Myggmedel och mygghatt var vårt främsta vapen när vi stegade in på Jutismyren. Men vad hjälper det när flugorna biter igenom tröjan. Flugorna visste precis var de skulle attackera, där vi var som mest försvarslösa. Och det var på ryggen dom kunde bita oss nästan helt ostört. Nog om myggor och flugor. Det var inte därför vi begav oss upp till Pite lappmarker.

Vår första anhalt blev i vanlig ordning Östersund. Där letade vi efter Violett guldvinge och Guckusko, som är en storblommande orkidé, som kan bli upp till 60 cm hög.

Guckusko Cypripedium calceolus
Guckusko Cypripedium calceolus

Måndag 24 juni: Efter som vi kom iväg nästan en vecka tidigare i år, så han vi se den stå i full blom. Den är verkligen majestätisk, med sin gula stora kåsa till blomma. Den var överblommad på flera ställen förutom på Vackermyren. Det var även på Vackermyren som vi fick se finna exemplar av Violett guldvinge samt Berggräsfjäril. Totalt 10 fjärilsarter.

Violett guldvinge Lycaena helle
Violett guldvinge Lycaena helle

Vi passade även på att besöka Nestmyren, för att leta efter Violett guldvinge samt Brunkulla. Där hittade vi några Violett guldvingar och Brun blåvingar, tyvärr var de väldigt slitna. Brunkullan började precis att slå ut när vi var där på besök. Vårt tredje besök blev åter igen Kolåsenvägen. Där var det ett eldorado av fjärilar som flög över allt. Vi fann 14 fjärilsarter flyga längs den lilla grusvägen vid bäcken. Vi var speciellt ute efter Bäckpärlemorfjärilen. Vi rapporterade in 16 individer men troligen var det över 20 fjärilar längs vägen. Efter Vackermyren var det dags att lämna Jämtland för resan upp till Árjapluovve.

Tisdag 25 juni: Första myren vi besökte i Arjeplog var Jutismyren. Där har dom rapporterat in Disas gräsfjäril samt Gulringad gräsfjäril. Denna dag blåser det ganska så hårt och det är växlande soligt. Vi beslutar att gå längs med kanten på myren för att få lite lä ifrån blåsten. Det ger resultat nästan direkt. Vi får se den första av Disas gräsfjäril. Alla fjärilar förutom Svavelgul höfjäril ligger och trycker i svålen. Det är bara för oss att skrämma upp fjärilarna och där efter se vart dom landar. Det var lättare sagt än gjort, de passade på att flyga iväg en 30 till 50 meter innan de gick ner för landning. Och vi stolpade efter i den mjuka mossmarken. Vi tappade bort flera individer efter som vi var så långsamma i den här terrängen.

Disas gräsfjäril Erebia disa
Disas gräsfjäril Erebia disa

Rätt som det är så får vi se en Gulringad gräsfjäril. Men lyckan var väldigt kort. När vi har sansat oss och tittar närmare på bilderna. Då är det en Disas som liknar en Gulringad gräsfjäril. Alla fjärilar är ganska så slitna och färgerna är blekta. SUCK!

Efter några timmar på myren beslutar vi oss för att åka och ta lunch. När vi går mot utgången ser vi två mycket fräsa individer av Myrgräsfjäril flyga omkring. Nu blev det till att fotografera. Men det var inte så fotovänliga till en börja, men till slut ställer de upp för fotografering.

Myrgräsfjäril Oeneis norna
Myrgräsfjäril Oeneis norna

Efter lunchen beger vi oss till Vaukamyren som ligger precis utanför Arjeplog. Även där ska det ha rapporterats in Disas gräsfjäril. Vi hittar bara en massa Tallgräsfjärilar som flyger omkring, samt några Svartringlade pärlemorfjärilar. Det blir inte så lång stund på myren efter som här var dom bitska flugorna väldigt hungriga.

Onsdag 26 juni: Vi återvänder på morgonen till Vaukamyren och vi finner inga myggor eller bitska flugor. Var har dom tagit vägen? Jag saknar dom inte. Denna dag inriktar vi oss på Friggas pärlemorfjäril och gräsfjärilar. Vi får upp en Friggas efter någon timma. Och den jagar vi och tar bilder med grässtrån i vägen. Varje gång den landar går den långt ner i gräset. Det var inte lätt att få en bra bild utan en massa grässtrån i vägen. När vi var nöjda med Friggas pärlemorfjäril får vi ner till Arvidsjaur för att leta efter Gulringad gräsfjäril.

Friggas pärlemorfjäril Boloria frigga
Friggas pärlemorfjäril Boloria frigga

Det går i stöpet direkt. Det börjar att regna och solen syns inte till. Vi börjar att åka tillbaka till Östersund. Vi åker längs Inlandsvägen E45 och ser att här i Norrland så slår dom inte vägrenen. Det är blommor överallt längs med vägen. Det är verkligen vackert jämfört med där hemma. Där de slår sönder och samman alla vägrenar dom kan fyra fem meter in från vägen. Vi stannar till längs med E45 vid en plats som heter Hammerdal, någon mil söder om Strömsund. Obs! Bara på måfå stannar vi till. Döm om vår förvåning det flyger fjärilar i hundratals vid E45:an. Nu är solen framme och skiner vackert.  Vi ser ett tiotal Mindre blåvinge, plus 10 fjärilsarter till som verkar stortrivas längs med vägkanten.

Torsdag 27 juni: Är den sista dagen för denna resa. Vi åker till en plats som heter Torkilstöten. Där flyger en sällsynt blåvinge. Vi parkerar och ser att det är flera som är ute efter samma fjäril som vi. Första halvtimmen går åt att bara försöka följa efter Fjällvickerblåvingen, där den far omkring som det brinner i rumpan på dem. Efter ett tag får vi kläm på hur det flyger och landar. Då kan vi börja att fotografera dem. Hanen är vackert ljusblå på ovansidan av vingarna när den flyger. Men när dom landar avtar den blåa färgen dramatiskt. Vi får många fina bilder på dem.

Fjällvickerblåvinge Agriades orbitulus
Fjällvickerblåvinge Agriades orbitulus

När vi ska åka till nästa plats, har batteriet i fjärrkontrollen till bilen tagit slut. Vi får öppna bilen på det gamla sättet med nyckel. Tyvärr fälls inte backspeglarna ut till sin plats. Det var väldigt ovant att inte få använda speglarna när man kör bilen. Vi fick ordning på backspeglarna till slut.

Flatruet
Flatruet

Vi stannar till på Flatruet som är ett lågfjäll på 975 meters höjd. Och det är enda väg som går rätt igenom ett fjäll i Sverige. Där skulle vi försöka att få se den sista fjärilsarten för resan. Nämligen den lilla Fjällbastarden. Vi gick och letade i minst 2 timmar utan att få se den. Det ända som flög här var Fjällgräsfjäril och vackra fjällvyer. Ja! Till sist fick vi se fjällvyer här i Härjedalen. När det gäller fjärilar så fick vi se fem gräsfjärilsarter på denna resa. Plus många andra arter.

Disas gräsfjäril Erebia disa
Disas gräsfjäril Erebia disa

Slut ord:
Blir det mer myrmarker? Nja! Skulle jag säga. Det är klar att vi ska försöka att få se Gulringad gräsfjäril en gång till. Jag tror att fjärilarna har gaddat ihop sig mot oss i södra Sverige. Dom har delat upp vilka tider dom ska flyga på, så att vi måste åka upp flera gånger till Norrland. Får dom verkligen göra på detta viss! På grund av det, missade vi den Gulringad gräsfjäril för att den flyger tidigare än Disas gräsfjäril. Det skulle verkligen underlätta om de kunde flyga på samma tid, säga vecka 26. Hur svårt kan det va!! Då skulle vi bara behöva göra en resa och sedan skulle det vara klart. Nu måste eventuellt vi resa upp en tredje gång för att få alla Norrlands fjärilar på bild.

Deltagare på denna resa är Rolf Kokkonen, Stefan Kasselstrand och Håkan Igelström.

Återigen har vi fått fint besök från Finland. Förra gången var det Aspskimmerfjäril som kom till vårt land. Jag får säga att den fjäril är fortfarande kvar i Sverige. Larmet gick redan på måndagen (1/8) i förra veckan. Ve och fasa att man måste jobba. Det blev en lång vecka tills lördagen uppenbarade sig. Och att vi fick komma iväg.  Det var inte bara jag som gick och väntade, det var flertalet av fjärilsbesökarna som också fick vänta. Vi fick gott om tid att prata med många av fjärilsskådarna.
Tidigt på lördagens morgonen åkte vi upp till Tyresta nationalpark och närmare bestämt till något som heter Flomossen.

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Vi fick förhandsinformation om att det kunde ta tid att finna fjärilen. Och mycket riktigt fick vi gå och leta i ca 2 timmar innan vi fick se den första fjärilen. Vi fann den vid kraftledningsgatan en femtiotalet meter upp på en berghäll. Den andra tog bara ca 1,5 timmar innan vi fick se den på ängen. Så troligen var det två olika individer vi såg. Enligt Bo Söderström kan det vara 3 olika individer som flyger i området. Det som är lite oroväckande, är att det bara är hanar som har blivit observerade i området. Någon hona har inte sätts till ännu. Jag hoppas att det finns en eller flera honor i området, så att vi kan få se dessa fjärilar även i nästa år.

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Skuggpärlemorfjärilen tillhör familjen pärlemorfjärilar och närmaste släkting är Silverstreckad pärlemorfjäril. Den är ganska lik silverstreckade men det som skiljer dem åt, är framför allt den runda spetsen på över vingpar. Tidigare namn är Trubbvingad pärlemorfjäril. Samt att hanarna har två doftribbor på över vingpar och att honan har en vit fläck nära vingspetsen.

2019 är det året vi  fick se aspskimmerfjärilen för första gången. Här är en bild på mig och aspskimmerfjäril i profil.

Aspskimmerfjäril på mig, Rolf Kokkonen. Fotograferad av Mats Oldenborg.
Aspskimmerfjäril på mig, Rolf Kokkonen. Fotograferad av Mats Oldenborg.

I år har vi fått rekord mycket sol under hela Mars månad. Jag tror att det blev 266 soltimmar i Östergötland. Och det blev stora variationer på temperaturen med varma dagarna och kalla nätter. Som kallast fick vi minus 12 grader och varmast ca 17 grader I (Valdemarsvik). Vilken tur för mig att min läkare ordinerade långa promenader, så att jag fick vara ute i solskenet. Tänk vilken hemsk tanke att få sitta inne, under rehabiliteringen utan att få gå ut i naturen när den är som bäst.
Tack soliga Mars!

Sorgmantel Nymphalis antiopa på byxbenet Mars 2022.
Sorgmantel Nymphalis antiopa på byxbenet Mars 2022.

När det blir varmt och solen lyser, då kommer våra övervintrande fjärilsarter fram. De är riktiga opportunister och är framme så fort det tillåter. Och det brukar vara när temperaturen går upp till ca 9 till 10 grader varmt. Och sådana dagar var det många av under Mars månad. Jag har aldrig varit med om en varmare och soligare Mars månad. Och tydligen har inte våra fjärilar varit med om något liknade heller. Alla vår övervintrande fjärilsarter har redan varit på vingarna.

Videfuks Nymphalis xanthomelas Mars 2022
Videfuks Nymphalis xanthomelas Mars 2022

Den 19 Mars fann vi de sista fjärilsarterna och det är väldigt tidigt. Vanligtvis brukar vi se de sista fjärilsarterna runt den 10 till 15 April. Så det är nästen en hel månad för tidigt för dessa fjärilar och insekter. En annan art är Vinterflickslända som också var tidig i år. Den fann jag den 20 Mars, brukar finna den runt den 5 till 10 April.

7 Påfågelöga Aglais io 19 mar 2022
6 Sorgmantel Nymphalis antiopa 19 mar 2022
5 Vinbärsfuks Polygonia c-album 19 mar 2022
4 Citronfjäril Gonepteryx rhamni 19 mar 2022
3 Körsbärsfuks Nymphalis polychloros 15 mar 2022
2 Videfuks Nymphalis xanthomelas 13 mar 2022
1 Nässelfjäril Aglais urticae 6 mar 2022

Körsbärsfuksen är en relativt vanlig art nu för tiden. Vi ser den allt oftare. Denna art flyger nästan enbart här på östra sidan av vårt land. Från Skåne i söder upp till Stockholms län. Förväxlingsrisken med Videfuksen är väldigt stor. Och det är därför jag har tagit med dessa två arter. Vad är skillnaden på Videfuks och Körsbärsfuks? Det kan ni se här:

Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mars 2022
Körsbärsfuks Nymphalis polychloros Mars 2022

Vilka tidiga arter har ni funnit?
Som jag förstår det, har det exploderat av insekter under Mars månad. Det finns några som redan har hittat 200 till 300 insektsarter Under Mars månad. Är det rekordtidigt?