Gå till innehåll

Denna gång tänkte jag inte skriva om vad vi kan göra ute i naturen under November månad, utan jag vill berätta om våra fina ödlor som vi har här i Östergötland. För er som trodde att jag skulle skriva om insekter denna gång får hållas till tåls till senare tillfälle.

I Valdemarsvik och Åtvidabergs kommuner finner vi alla tre arter av ödlor. Det är Sandödlan, Skogsödlan och Kopparödlan. Den jag ska prata om idag är Sandödlan, som är känd som den vacker ödlan och då syftar jag främst på hanen.

Hanen har nästan en smaragdgrön färg under lektiden på våren. Den är även en av dom mest ovanlig ödlearterna i Sverige. Och som tur är så finns den här i Valdemarsvik samt i angränsande kommuner i sydöstra Östergötland. Om man har lyckats att skrämma ödlorna så att dom gömmer sig. Då är hanen betydligt djärvare än honan, det tar ca 5 till 10 minuter innan honan kryper fram. Hanen där i mot kommer fram efter 10 sekunder, i alla fall med de hanar som jag  har fotograferade.

Sandödla årsunge Lacerta agilis
Sandödla årsunge Lacerta agilis

Under dom senaste 15 till 20 åren så har den minskat kraftigt i antal. I Valdemarsvik har den försvunnit från 8 kända lokaler. Sandödlan är därför rödlistad som ”sårbar” (VU) och föremål för ett särskilt åtgärdsprogram.

Sandödla hane Lacerta agilis
Sandödla hane Lacerta agilis

Om man ska nämna något positivt, kommer den globala uppvärmningen att öka förutsättningarna för sandödlan existens. Tack vare ett varmare klimat kan den då, sprida sig ända upp till Dalarna. Enligt Artportalen finns det några inrapporterade fynd som är validerade ifrån Dalarna. Om nu allt går vägen för den värme älskande ödlan, vill säga.

Sandödla hona Lacerta agilis
Sandödla hona Lacerta agilis

Sandödlan är en ganska kraftig ödla som blir upp till ca 22 till 24 cm från nos till svansspets och har 4 små plåtar mellan näsborren och ögat. Deras grundfärgen är gråbrun, uppbruten av så kallade ögonfläckar med mörka fläckar med vit kärna. Sandödlan trivs i torra miljöer med lågväxande ört- eller buskvegetation i anslutning till sandiga öppna fält. Jag har funnit mina ödlor på sydsluttningar i sand- och grustäkter samt längs med banvallen där det blir lite varmare. Hanarna ligger ofta på varma stenar och spana ut över sina domäner.

Hanar av Sandödlor hävdar sina revir genom att brottas.
Hanar av Sandödlor hävdar sina revir genom att brottas med sina konkurrenter.

Väl mött ute i naturen Rolf Kokkonen

Grönsnabbvinge Callophrys rubi
Grönsnabbvinge Callophrys rubi

Under April månad kläcks våra första dagflygande fjärilsarter. Bland annat Tosteblåvinge,  Grönsnabbvinge , Ängsvitvinge  och Aurorafjäril.  Den art som brukar vara allra först ut är Grönsnabbvinge. Det  är en liten fjäril med karakteristiskt grön undersida och är en av våra allra vanligaste fjärilsarter. Tack vara sin gröna färg är den svår att få syn på när den sitter på gröna träd och buskar, som t.ex.  enbuskar, blåbärsbuskar och gran. Ska man lyckas att se den bör man först få se den landa på busken. Annars kan det bli mycket svårt att hitta den.

Grönsnabbvingen är en ganska så orädd fjäril som man kan komma mycket nära innan den blir skrämd. Denna fjäril är revirhävdande och oftast sitter på bestämda utkikspunkter.
Ställer man sig vid en sådan punkt och är stilla brukar fjärilen komma tillbaka efter en liten stund. Och då är man riktigt nära denna vackra fjäril.

Färgen på översidan är enfärgad gråbrun och undersidan är heltäckande grönt . Några små vita fläckar ses normalt nära bakvingens ytterkant. Den har ett vingspannet från ca 22 -26 mm. Den flyger från mitten av april till början av juni. Larven lever på blåbär, odon och lingon. Tidigare hette den Björnbärsnabbvinge.

Tosteblåvinge Hona lägger ägg. Celastrina argiolus
Tosteblåvinge Hona lägger ägg. Celastrina argiolus

När våra första dagflygande fjärilsarter kläcks, då känner jag att våren är här för att stanna.  Det är en härlig känsla att få se den första blåvinge flyga bland träd och buskar. Den art som jag pratar om är Tosteblåvinge. Det  är en medel stor blåvingeart som finns i nästan hela landet och är relativt vanlig. Oftast kan man få se dem flyga tillsamman med Grönsnabbvingen. Ovansidan av vingarna har den en blå färg och längs med ytterkanten en vit med växlande svarta band. Undersidan har en ljus nästan vitfärgad ton med inslag av blått närmare kroppen. Den har avlånga svarta fält ytterst och mera runda längre in mått kroppen. Man kan få se dem sitta på Lingon/blåbärsbuskar och lövträd.  Hanarna brukar i regel flyga högt upp längs med trädtopparna och letar efter honorna. Tosteblåvingen är betydligt skyggare än Grönsnabbvingen.

Tosteblåvinge Celastrina argiolus
Tosteblåvinge Celastrina argiolus

Med en vingspann på 23-33 mm så är den en medel stor blåvinge och den finns i nästan hela landet, förutom i fjällen och Lappland.

Flygtid från slutet av April till början av Juni. Den kan i sällsynta fall även flyga i Juli – Augusti.  Larverna lever på olika buskar som brakved, blåbär, odon, benved och skogstry.

Väl  mött ute i naturen Rolf Kokkonen

Mindre hackspettSå här års är det väldigt lugnt i naturen och man ser ingen större aktivitet när man är ute i skog och mark. För all del, man går inte ut i skogen heller när det är nästan en halv meter snö. Det vill säga, om vi får snö i huvud taget.  Men det finns en sak där det är mycket aktivitet och det är vid våra fågelbord. Och det är många som matar fåglar i Östergötland och det tycker jag är bra. Speciellt när vi har mycket snö, så har våra småfåglar det svårt. Det är tur att vi är så många som vill hjälpa vår små vänner. Det är en sak som händer under Januari. Och det är den årliga vinterfågelräkningen. Och det passar oss väldigt bra, nu när det är svårt att finna insekter ute i naturen. Man kan gå igenom alla bilder från sommarens insektsjakt i och för sig. Men jag vill gärna se något levande i naturen även så här års.

Vinterfåglar Inpå Knuten 2019

Vad är det för något? Det är ett projekt som Sveriges Ornitologiska Föreningen började med 2006. Nu är det BirdLife Sverige som håller i trådarna. Med hjälp av tusentals frivilliga fågelmatare. Förra året deltog 20 000 fågelräknare och vi vill bli ännu flera. Ni kan också hjälpa till att räkna fåglar. Avsätt en halv timme till att räkna era fåglar vid fågelbordet, ni får mer än gärna avsätta mer tid om möjlighet finns.

Mandarinand Aix galericulata
Är det en Svensk vinterfågel?

Hur går det till?

Under tiden 25 till 28 Januari kan ni vid flera tillfällen räkna era fågelarter. Och det är det antal ni får som störst rapporterar ni in. t.ex. Fredag 7 Talgoxar, Lördag 3 Talgoxar och Söndag 5 Talgoxar. Då är det fredagens antal som är störst som ni rapporterar in till https://vinterfaglar.se/

Ni finner mer information här https://vinterfaglar.se/page/2
Om ni inte har tillgång till en fågelbok kan ni få hjälp med artbestämning här http://bakgrunder.com/bloggen/svenska-faglar/

Väl mött ute i naturen Rolf Kokkonen