Gå till innehåll

3

Fortsättningen

Femte dagen blev lite lugnare och vi gick bara 5 kilometer den dagen. Vi for till Kråkvik som ligger strax utanför Kiruna. Optimister är vi verkligen när det gäller fjärilar och insekter. Vår plan är att leta efter Disas gräsfjäril (Erebia disa) efter som det fanns en rapport på en flygande fjäril på lokalen. Och den skulle vi finna. Denna art flyger normalt jämna år men vi hoppades att vi skulle få se ett exemplar. Och mycket riktigt. Vi fick inte se någon fjäril i huvudtaget, fast vi var där tre gånger och letade.

Fjällvandrare från vänster Stefan Kasselstrand, Håkan Igelström och Jesper Sandsjö.
Fjällvandrare från vänster Stefan Kasselstrand, Håkan Igelström och Jesper Sandsjö.

Vi fortsatte till institutet för rymdfysik Kiruna. Där skulle vi se eller höra Nordsångare (Phylloscopus borealis).  Denna sällsynta fågel har hörts flera gånger just här. Men när vi kommer så hör vi inget. Vi är på platsen tre gånger denna dag, men hör eller ser inget. Det gäller även Lappmes (Poecile cinctus) som skulle flyga några hundra meter bort. Så denna dag fick vi varken se Disas gräsfjäril, Nordsångare eller Lappmes.

Fjällmosaikslända Aeshna caerulea
Fjällmosaikslända Aeshna caerulea

Okej något borde vi ha sätt. Och det gjorde vi. Vi fick se flera Fjällmosaiksländor (Aeshna caerulea ) flyga på bägge platserna som vi besökte. Och de var inte fy skam att få se denna vackra trollslända. Efter som det var relativt varmt så var trollsländorna mycket blåa i färgen. Är det kallt så kan de ha en gråaktigt ton.
I Stefans fällan fick vi se sex stycken Mygglasvinge (Synanthedon culiciformis) när vi åkte hemåt. Alla sex släppte vi fria. Den här dagen blev inte så lyckad, men vi var lika glada ändå.

Lappnätfjäril Hona Euphydryas iduna
Lappnätfjäril Hona Euphydryas iduna

Den sjätte och sista dagen blev riktigt bra. Vi skulle göra ett nytt försök på Cievrracohkka och de små sjöarna vid Nikkaluokta. Och denna gång blev det till att ta helikopter upp på fjället. Och vi fick tillökning till vårt fjärilsgäng, nämligen Jesper Sandsjö klev in som fjärde person. Ju fler ögon som letar desto fler fjärilar hittar man. Och det stämmer bra, vi fann fler fjärilar denna gång. (individer)

Från vänster Jesper Sandsjö, Håkan Igelström, Helikopterpiloten Patrik Forsberg och Stefan Kasselstrand.
Från vänster Jesper Sandsjö, Håkan Igelström, Helikopterpiloten Patrik Forsberg och Stefan Kasselstrand.

Vi flög upp och blev avsatta på ca 1200 meter höjd av helikopterpiloten Patrik Forsberg. Det var som att sitta hemma i soffan när vi flög upp, man gungade fint hela vägen. Och landningen blev mjuk och fin. Jag hade räknat med en duns men den uteblev. Vi kunde nästan direkt hitta fjärilar, vi behövde bara gå ca 100 meter innan vi fann den första fjärilen. Och det var en Lappnätfjäril (Euphydryas iduna) som vi fick se först, en hane kom flygande. Där efter fick vi se flera lappnätfjärilar.

Lappnätfjäril Hane Euphydryas iduna
Lappnätfjäril Hane Euphydryas iduna

En sällsynt fjäril som blev nästan osynlig när den landade på fjället var Arktisk igelkottsspinnare (Holoarctia puengeleri), det är verklig en raritet i fjällvärlden. Vi fick verkligen anstränga oss för att se var den landade. Och till slut fann vi den sitta på stenen (bara för att den rörde på sig) och vi kunde ta några bilder på den. Vi fick se två stycken under denna tid vi var där.

Arktisk igelkottsspinnare Holoarctia puengeleri
Arktisk igelkottsspinnare Holoarctia puengeleri

En av våra största humlearter fick vi nöjet att se. Nämligen Polarhumla (Bombus pyrrhopygus) kom flygande och satt sig lugnt och fint strax intill oss. Den bökade omkring på marken och såg ut att leta efter något, vad det var vet vi inte.

Polarhumla Bombus pyrrhopygus
Polarhumla Bombus pyrrhopygus

En annan fjärilsart som vi letade efter är på Cievrracohkka sydsluttning var Arktisk pärlemorfjäril (Boloria chariclea). Vi fann tre stycken som flög omkring och satte sig så att vi fick tillfälle att fotografera dem. Alla fjärilar sitter med utspärrade vingar och undersidan av vingarna fick vi inte se. Vi fångade in en så att den fick lugna ner sig. När vi sedan släppte ut den så sitter den med ihopslagna vingar och visar oss undersidan.

Arktisk pärlemorfjäril Boloria chariclea
Arktisk pärlemorfjäril Boloria chariclea

Den sista arten vi är ute efter är Tundragräsfjäril (Oeneis bore) och kanske den svåraste arten att få se. Vi ser en flyga förbi i rasande fart och försvinner i fjärran. Och vi tänker att denna art får vi säkert ingen bild på. Men som sagt var, lite tur måste man ha. Rätt som det är så sätter sig en Tundragräsfjäril bara några meter ifrån oss. Lyckan är nu fullständig och vi fotografera den i ett lyckorus och nästan så att det tårar i ögonen.

Tundragräsfjäril Oeneis bore
Tundragräsfjäril Oeneis bore

Nu har vi tagit alla fjärilsarter i fjällen som vi var ute efter. Och tur är väll det för klockan går ovanligt fort i fjällen. Och det är för oss att ta farväl av Cievrracohkka för denna gång och vandra hemåt.

Arktisk pärlemorfjäril Boloria chariclea
Arktisk pärlemorfjäril Boloria chariclea

Söndagen blir vår avresedag och vi börjar att åka hemåt till Östergötland. Men först ska vi till Boden för att göra ett försök på Grön flodtrollslända. Vi misstänker att vi är lite för tidiga för den, lika så för den Grön mosaiksländan som vi försöker med dagen efter i Uppsala. Vi hittar ingen av dessa trollsländor. Vi stannar även till i Murjeksvägen i Jokkmokks kommun för att leta efter Turkos blåvinge (Aricia nicias).

Vi finner ett par som parar sig. Och det var ytterligare en ny fjärilsart för mig. Den elfte på denna resa. Vi fick även se ännu en sällsynt insekt igen. Och den arten heter Tajgablomfluga (Sphecomyia vespiformis) och den är bara inrapporterad 14 gånger på Artportalen. Nionde och sista övernattningen gör vi hos Håkan Igelström som bor i Bollnäs. Därifrån har vi bara ca 50 mil hem.

Turkos blåvinge Aricia nicias
Turkos blåvinge Aricia nicias

Sista dagen är det bara jag och Stefan som åker hemåt. Vi stannar till i Grinduga utanför Gävle och går längs fjärilsvägen för att hitta den sista fjärilen på resan. Och det är en Kattunvisslare (Pyrgus alveus) som jag vill finna. Vi gjorde ett försök på lördagen, när vi åkte norrut till Bollnäs. Den lördagen fann vi ingen Kattunvisslare (Pyrgus alveus) eller Turkos blåvinge (Aricia nicias).

Kattunvisslare Pyrgus alveus
Kattunvisslare Pyrgus alveus

Men den här dagen hittar vi bägge arterna på fjärilsvägen. Och det blir min tolfte nya fjärilsart för i år. Jag får väll säga att jag är himla nöjd med hela resan och att jag fick se 12 nya dagflygande fjärilsarter, plus en massa andra arter av insekter och blommor.

Cievrracohkka sydsluttning Stefan Kasselstrand och Håkan Igelström
Cievrracohkka sydsluttning Stefan Kasselstrand och Håkan Igelström

Slut ord:

Ja! Vad ska man säga! Vilken resa vi har gjort, mer än 400 mil med bil samt att vi har vandrat över 80 kilometer upp och ner längs fjällen. Och bara få uppleva fjällvärlden med dess vackra fjäll och sjöar. Det tar ett tag för att insupa alla intryck som man får, när man sitter högt upp på fjället och spannar ut över fjällandskapet. Efter den här långresan tar det 4 till 5 dagar innan vi landar och vi känner oss återställda i kropp och själ.

Renar på vägen
Renar på vägen

Skulle jag göra om resan? Ja! Det vill jag nog göra, om några år. Men vi planerar redan för nästa års resa. Det kan bli upp till Härjedalen och Jämtland. För att göra ett nytt försök på Violett guldvinge och Fjällvickerblåvinge.

1

Förord:

Planeringen av fjällresan började för tre år sedan, och resan skulle genomföras förra året 2022. Det året fick jag göra en hjärtoperation. Tyvärr orkade inte jag att följa med det året. Återhämtningen tar längre tid än vad man tror. Operationen gjordes i februari och nästan fullt återställd blev jag i september. Den resan blev tyvärr inställd på grund av dåligt väder i Lappland. Självklart blev jag glad över den inställda resan, för då kunde jag följa med i år.

Planen var att vi skulle vara fyra stycken som skulle upp och se på fjärilar i fjällen. Den fjärde medlemmen blev sjuk och kunde inte följa med denna gång. Frågan gick ut till er medlemmar om det var någon som kunde hänga med. Efter som det var väldigt kort om tid, var det ingen av våra medlemmar som fick tid över till resan. Vi genomförde resan med tre man under tiden den 1 Juli till den 10 Juli. Och det gick över förväntan bra.

Torneträsk 2023
Torneträsk 2023

Första anhalt och övernattning blir i Östersund där vi försöker oss att finna Violett guldvinge. Vi är precis i slutet av deras flygtid och hittar ingen flygande. Där i mot finner vi Violettkantade guldvingar i ganska stort antal. Pricken över i:et är en Mindre igelkottspinnare som vi hittar istället för Violettguldvinge.

Brunkulla Gymnadenia nigra
Brunkulla Gymnadenia nigra

Nästa mål är att finna en orkidé som heter Brunkulla (Gymnadenia nigra). Och den fann vi i stort antal på Nästmyren som är en Natura-2000 område. Självklart fans det många andra fina kärlväxter som Fältgentiana, Jämtlandsmaskros och Brudsporre m.m. Även Violett guldvinge ska flyga i Nästmyren, men tyvärr fick vi inte se den.

Innan vi styr norrut så passar vi på att leta efter Bäckpärlemorfjäril (Boloria thore) som finns vid Kolåsenvägen där två bäckar rinner tillsammans. Och mycket riktigt vi fann 4 stycken längs med grusvägen. Efter någon timme med Bäckpärlemorfjärilarna så styr vi äntligen mot Lappland och Abisko.

Bäckpärlemorfjäril Boloria thore
Bäckpärlemorfjäril Boloria thore

Måndagen den 3 Juli är vår första dag i Lappland och den blir en katastrof. Vårt mål är Cievrracohkka 1363 meter och Garmasbakti 1085 meter, som ligger vid Nikkaluokta. Beskrivningen till leden som går upp till Cievrracohkka är knapphändig och är svårtydd. Den säger att efter bron så ska leden vara till höger om bron. Det finns ingen skylt eller anvisning var leden går. Vi letar febrilt efter leden i ca 40 minuter.

Tyvärr finner vi inte leden och beslutar att ta en egen väg upp för fjället. Efter ca 45 minuter kommer vi till en brant som är riktigt brant med en lutning på ca 70 grader. Den är ca 20 meter hög och när vi kommer upp på den, så är vi nästan klippt slut i kroppen. Vi vilar ett tag innan vi fortsätter uppåt. Och rätt som det är så kommer vi på den rätta leden uppför Cievrracohkka.

Cievrracohkka småsjöarna Nikkaluokta i fjärran
Cievrracohkka småsjöarna Nikkaluokta i fjärran

Genast går det mycket lättare att gå uppför. Men vi är redan väldigt trötta och det går sakta uppför. Till sist är vi uppe på Garmasbakti platån. Efter som vi är så trötta efter vandringen, så tar vi ett felaktigt beslut att runda Garmasbakti nedanför klippväggen. Den är ännu mera otillgänglig med dvärgbjörkar som är i vägen hela tiden.

När klockan blir 17:30 så beslutar vi att ge upp, vi orkar inte mycket mera. Vi tar ett beslut att gena igenom myren för att spara tid och kraft. Och det kanske var ett rätt beslut, i vilket fall så kom vi fram till Nikkaluokta.

Hur hittar vi den riktiga leden upp till Cievrracohkka?

Cievrracohkka leden
Cievrracohkka leden

Leden ligger nästan direkt efter bron på höger sida, man ska gå över bron. Det finns två vägar till leden. Den första ligger ca 7-8 meter ifrån brofästet. Tar man den så håll till vänster för att ansluta till leden efter ca 100 meter, (fortsätt att hålla till vänster tills ni hittar leden). Den andra vägen till leden är ca 20-25 meter ifrån brofästet.

Se bilden. OBS! Ingen av vandringsledingångarna är markerade.
För att gå leden upp till Cievrracohkka bör man vara i god kondition och starta mycket tidigt. Vi uppskattar att det tar ca 4 till 4,5 timmar upp till små sjöarna. Och det tar ca 2 timmar 20 minuter för att vandra ner.

Blomvisslare Pyrgus andromedae
Blomvisslare Pyrgus andromedae

Andra dagen i fjällen blir helt underbar. Vi åker till Björkliden och vi följer leden till Loktacohkka med stannar till vid Rákkasorda som ligger på ca 800 meter höjd. Där börjar vi att leta efter Blomvisslare (Pyrgus andromedae). En liten brungrå visslare som är snabb i flykten. Efter ett tag så finner vi den första Blomvisslaren. Och efter ett ytterligare ett tag finner vi den andra visslaren. Runt omkring oss växer det fullt av Smörbollar, Rosenrot och Fjällsippa m.m.

Rosenrot Rhodiola rosea
Rosenrot Rhodiola rosea

Det är tur att vi har med oss kärlväxtspeciallisten Stefan Kasselstrand. Han är som en vandrande uppslagsbok när det gäller blommor och växter. Vad det än var som vi frågade om så kom svaret blixtsnabbt. Det blev att fotografera en hel del kärlväxter under besöket i Lappland. Men huvudprioritering var och är fjällvärldens fjärilar. Och det var dessa fjärilar vi letade efter, blommorna fick vi på köpet.

Fjärilsfotograferna på Rákkasorda. Från Vänster Håkan Igelström, Stefan Kasselstrand och Rolf Kokkonen
Fjärilsfotograferna på Rákkasorda. Från Vänster Håkan Igelström, Stefan Kasselstrand och Rolf Kokkonen

En fjällfågel som jag tycker är vacker och graciös är Fjällabben. Vi fick äran att se den flera gånger under vår vistelse i fjällen. Vilka akrobatiska luftkonster vi fick se. Ibland glömde vi bort vad vi skulle leta efter när dessa fåglar flög omkring oss. Och vi ska inte tala om hur vacker våra fjäll är. Man står och bara beundrar fjällvärlden i flera långa minuter, för att det är så bedårande vackert och storslaget. Jag var tvungen att stålsätta mig på vad vi skulle göra. Nämligen leta fjärilar. Och självklart fann vi alla fjärilsarter, som vi har satt som mål.

Kratersjön
Kratersjön

Vår nästa fjärilsart var Högnordisk blåvinge (Agriades aquilo). Och det har man sätts flyga vid kratersjön. Så det var bara till att börja vandra igen. Eter ett par kilometer kommer vi fram till denna häftiga sjö som är omsluten av berg. Det ser verkligen ut som det är en vulkankrater som har skapat sjön. Om det är så törs jag inte säga, det kan vara något annat som har skapat sjön. Kanske inlandsisen för tusentals år sedan.

Fjällpärlemorfjäril Boloria napaea
Fjällpärlemorfjäril Boloria napaea

Vi börjar att leta öster om kratersjön och efter timme så finner vi en Högnordisk blåvinge. Och det vara bara en som vi fann under de timmar som vi besökte kratersjön. Där i mot fann vi flera Fjällpärlemorfjärilar och Fjällgräsfjärilar som flög omkring oss.

Högnordisk blåvinge Agriades aquilo
Högnordisk blåvinge Agriades aquilo

Den sista av mitt gäng som kunde följa med upp till Lappland är specialist på fjärilsfotografen, nämligen Håkan Igelström. Hans bilder är verkligen vackra, med fina bakgrunder som gör att fjärilarna framträder extra fint. Samt att skärpan sitter ända ut till sista fjärilsfjället.  Efter som han nästan bara använder makroobjektiv blev han sist med att fotografera fjärilarna.

Fjällgräsfjäril Erebia pandrose
Fjällgräsfjäril Erebia pandrose

Vi andra använder oss av teleobjektiv och behöver inte vara så nära fjärilarna. Honom fick vi säga till flertalet gånger att nu fortsätter vi till nästa fjärilslokal. Han blev så uppslukad av att fotografera fjärilarna, så att han glömde tid och rum. Som tur var, lyckades vi få med honom hem till vandrarhemmet i Abisko turiststation varje kväll. Vi bor i huvudbyggnaden, i den som kallas för hotelldelen med dusch/toalett i varje rum. Samt att det ingick frukost i priset.

Nä! Där på snön finns inga fjärilar....
Nä! Där på snön finns inga fjärilar....

Tredje dagen var det mulet och till vis del även regn. Vi beslöt att vara i närområdet och inte ge oss ut i fjällen. Efter som Stefan är intresserad av kärlväxter blev det att leta efter en sällsynt blomma som heter Polarblära (Silene involucrata). Den ska nästan enbart växa i och runt Torneträsk och på några enstaka platser i fjällvärlden. Efter några timmars letande så finner vi några överblommande Polarblära precis vid Torneträsk strand.

Polarblära Silene involucrata
Polarblära Silene involucrata

När det gäller fjärilar så lyste de med sin frånvaro, men så är det vid mulet väder. Vi fann en Fläckat myrgräsmott (Catoptria maculalis) och en Blåbärslövmätare (Scopula ternata). Det var de fjärilar vi fick se denna dag. Plus massor av mygg förstås! Okej! Vi gick och tittade på Abiskojåkka kanjon som ligger precis vid Abisko turiststation. Det var en häftig upplevelse att se vattnet forsa förbi den djupa kanjonen.

Den fjärde dagen blev det full fart på oss i fjällvärlden. Vi tog den närmaste fjället från Abisko och den heter Nuolja eller Njullá som den heter på samiska. Toppen ligger på 1164 meter över havet. Ska väll säga att vi inte gick upp på någon av fjälltopparna, utan vi stannade några hundra meter nedanför. Våra fjällfjärilar flyger inte på fjälltopparna utan nedanför.

Jag och Stefan gick upp längs med linbanan medan latmasken Håkan tog linbanan upp. Och det var väl tur att vi gick uppför fjället, för vi fick se den enormt vackra Blåhaken flyga längs med leden. Samt vi fick även se några vanliga fjärilar som Violett blåvinge, Brunfläckig pärlemorfjäril och Purpurlöpare som är en skalbagge.

Dvärgpärlemorfjäril Boloria improba
Dvärgpärlemorfjäril Boloria improba

Vårt mål för dagen är Dvärgpärlemorfjäril (Boloria improba) som flyger strax under fjälltoppen på en platå. Och mycket riktigt flyger den där, när vi kommer upp. Den är en snabb flygare som flyger strax över marken. Det är lätt att tappa bort den i flykten och har den landat så smälter den fint in i omgivningarna. Så vi fick jobba en hel del för att hänga med var den landade. Tur var väl det, vi fick några fina bilder på den.

Dvärgpärlemorfjäril undersidan Boloria improba
Dvärgpärlemorfjäril undersidan Boloria improba

Som många av fjärilarna här upp i Lappland så sitter dom med utfällda vingar för att få så mycket värme som möjligt. Och vi ville få bilder på ihop fällda och utslagna vingar på alla fjärilar. Och vi lyckades med nästan alla arter.

En fjällfjäril som gäckade oss flera gånger på fjällen var Fjällhöfjärilen (Colias tyche). Den flög förbi oss i rasande fart och satte sig i stort sätt aldrig. Ibland satte de sig, men vi kom inte längre fram än ca 4-5 meter innan de flög iväg. Till sist var det en fjäril som gick ner för landning och satt kvar en lite stund.

Fjällhöfjäril Colias tyche
Fjällhöfjäril Colias tyche

Vi sprang som galningar för att hinna med att ta några bilder på den. Lyckan var fullkomlig när vi fick några bilder på den innan vi gick hem för dagen. Och jag har tur, för jag hinner ta några bilder innan mitt batteri tar slut. Under tiden jag byter batteri så flyger fjärilen iväg. Så några fler bilder på den blir det inte för mig.

Fortsättning följer.......

Återigen har vi fått fint besök från Finland. Förra gången var det Aspskimmerfjäril som kom till vårt land. Jag får säga att den fjäril är fortfarande kvar i Sverige. Larmet gick redan på måndagen (1/8) i förra veckan. Ve och fasa att man måste jobba. Det blev en lång vecka tills lördagen uppenbarade sig. Och att vi fick komma iväg.  Det var inte bara jag som gick och väntade, det var flertalet av fjärilsbesökarna som också fick vänta. Vi fick gott om tid att prata med många av fjärilsskådarna.
Tidigt på lördagens morgonen åkte vi upp till Tyresta nationalpark och närmare bestämt till något som heter Flomossen.

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Vi fick förhandsinformation om att det kunde ta tid att finna fjärilen. Och mycket riktigt fick vi gå och leta i ca 2 timmar innan vi fick se den första fjärilen. Vi fann den vid kraftledningsgatan en femtiotalet meter upp på en berghäll. Den andra tog bara ca 1,5 timmar innan vi fick se den på ängen. Så troligen var det två olika individer vi såg. Enligt Bo Söderström kan det vara 3 olika individer som flyger i området. Det som är lite oroväckande, är att det bara är hanar som har blivit observerade i området. Någon hona har inte sätts till ännu. Jag hoppas att det finns en eller flera honor i området, så att vi kan få se dessa fjärilar även i nästa år.

Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice
Skuggpärlemorfjäril Argynnis laodice

Skuggpärlemorfjärilen tillhör familjen pärlemorfjärilar och närmaste släkting är Silverstreckad pärlemorfjäril. Den är ganska lik silverstreckade men det som skiljer dem åt, är framför allt den runda spetsen på över vingpar. Tidigare namn är Trubbvingad pärlemorfjäril. Samt att hanarna har två doftribbor på över vingpar och att honan har en vit fläck nära vingspetsen.

2019 är det året vi  fick se aspskimmerfjärilen för första gången. Här är en bild på mig och aspskimmerfjäril i profil.

Aspskimmerfjäril på mig, Rolf Kokkonen. Fotograferad av Mats Oldenborg.
Aspskimmerfjäril på mig, Rolf Kokkonen. Fotograferad av Mats Oldenborg.