I år bär det åter igen till fjärilarna i fjällen. Senaste resa var sommaren 2023, då vi besökte flera fjälltoppar. I år blir det även några nya fjälltoppar som vi inte hann med förra gången.
Som t.e.x Boarrasacohkka som ligger strax norr om Torneträsk. Vi planerar att flyga med en helikopter till det fjället. Där hoppas vi finna Högnordisk höfjäril Colias hecla, Fjällbastardsvärmare Zygaena exulans, Högnordisk pärlemorfjäril Boloria polaris samt flera andra arter.
Torneträsk 2023 Med Boarrasacohkka i bakgrunden.
Vi kommer också att satsa på trollsländor. Några arter som vi vill speciellt finna är
Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi och Fjälltrollslända Somatochlora alpestris finns nordväst om Pulsujärvi.
Om det blir lite sämre väder blir det att ändra inriktning från insekter till kärlväxter.
Det finns en rik fauna av kärlväxter i fjällregionen och som bara växer i den regionen. Några spektakulära växter som vi hoppas att finna är lappgentiana, blekgentiana och flera arter drabor.
Fjällgentiana Gentiana nivalis
Vi bilar hela vägen upp med flera stopp på fina fjärilslokaler och trollsländelokaler.
Vi har två platser kvar i bilen och vi vill att dom platserna ska fyllas av några som tycker det är intressant och roligt med fjärilar och trollsländor. Resan böjar den 12 Juli och beräknas vara hemma den 21 eller 22 Juli.
Det är inte gratis med en sådan resa och det är därför vi ställer frågan till er i föreningen.
Vi som gör resan är jag, Rolf Kokkonen och Stefan Kasselstrand. Mejla eller ring till mig om ni är intresserade att följa med.
Under sommaren kommer föreningen som bekant anordna en bioblitz vid Långnäs i det nybildade naturreservatet med samma namn. För att boosta artfynden så tjuvstartade Kjell och jag under helgen inventeringen genom att sätta upp ett knippe fönsterfällor. Och vilken start det blev!
Bemötandet - som vanligt när man besöker Christer och Kjerstin vid Långnäs - var förstaklass. Vi hade knappt hunnit rekognosera potentiella fällplaceringar innan det var dags för fika. Kaffet flödade och samtalet likaså, i takt med att fåglarna sjöng och krypen började vakna till liv i den varma vårsolen. När fikat väl var avklarat så var det dags för handling!
Jag och Kjelle smälle upp fälle, som man säger. Fina faunadepåer rika på bland annat björk med fnösktickor intill en ek.
Långnäs är ett fantastiskt område vid Glans södra strand som hyser allt från naturbetesmarker med gamla äddellövträd till hälltallmarker, strandäng och täta sälgsnår. Här finns något för alla som gillar småkryp, utan tvekan.
Att välja plats för fällorna blev svårt då träden var många och fina. Tall, ek, lind, sälg, död ved i mängder, fina bryn och medföljande förhoppningar om spektakulära fynd. Det som skulle bli 10 fönsterfällor blev 13, och vi jobbade oss svettiga trots den svalkande brisen från sjön.
Lomechusa emarginata - en säregen och (enligt mig) vacker kortvinge som lever bland myror. Foto: Monika Sunhede.
I sedvanlig ordning kunde vi inte låta bli att kika lite efter insekter under arbetets gång. Laduhoppspindel (Attulus terebratus) sprang på ladugården, myrgästen Lomechusa emarginata rastades vid basen av en tall, glansbaggen Glischrochilus quadripunctatus drack sav från nyligen fällda björkar. Grädden på moset var dock att vi kunde bekräfta förekomst av läderbagge (Osmoderma eremita) för första gången från området - succé direkt! Det här bådar gott inför sommaren.
Det finns numer en lång tradition av inventeringar på brandfält i Östergötland, allt som oftast i Länsstyrelsens eller kommuners regi. Nicklas Jansson, Håkan Andersson och Sven Lennartsson har alla bidragit via såväl fall- som fönsterfällor och fritt sök sedan slutet på 90-talet, och nu har jag börjat ge mig in i deras fotspår.
Det har främst artbestämts skalbaggar, men även en del skinnbaggar, flugor och steklar. Landskapsfynden har stått som spön i backen - rariteterna likaså! Då man i landskapet i övrigt i mångt och mycket har fokuserat på ädellöv så har studierna av brända tallar och granar gett ett gott komplement. Arter som jätteknäppare (Stenagostus rufus), kolsvart trädbasbagge (Sphaeriestes stockmanni) och ragghornig kamklobagge (Hymenophorus awajewi) får ju vilken kräsen entomolog som helst att börja drägla.
Ragghornig kamklobagge - enda fyndet i Ög gjordes på brandfält av S. Lennartsson. Drömart! Foto: Olof Persson.
Under 2023 så fick jag äran att inventera två brandfält i Ydre, i Stutagölens och Skirsjöskogens naturreservat, med hjälp från Claud och Louise. Långa fältdagar, kanotpaddling för att ta sig till ett av objekten, släpandet av tunga dunkar glykol och sot i varenda skrå av kroppen var väl värt det. Det finns en längre rapport på Länsstyrelsens hemsida, för den nyfikne. Där finns även en tabell över intressanta arter funna på andra östgötska brandfält som då kan jämföras dem emellan.
Ljusa byxor på ett brandfält - inte att rekommendera.
Så vad fann vi i Ydres djupa skogar? Höll förväntningarna och förhoppningarna? Då det var min första inventering på brandfält så visste jag inte riktigt vad jag skulle tro, så allt kom som positiva överraskningar. Och nog fanns där guldkorn!
Till exempel när jag vid en minipaus i uppsättningen av fönsterfällor satte mig ner och bröt loss bark på brandskadade tallar och fann den (åtminstone i Götaland) mytomspunna arten bred trollknäppare (Danosoma fasciatum). Eller när jag vid en tömning direkt reagerade på en smärre duns i silen då en jätteknäppare visade upp sig (sannerligen en jätte!). Eller den vackra spindelbocken (Aegomorphus clavipes) som när den torkade till visade upp en prakt värdig sin ståtliga skalbaggsfamilj (är det vår snyggaste långhorning?).
Bred trollknäppare. Fantastiskt mönster på halsskölden.Spindelbock, gynnas av skogsbränder. Otroligt vacker! Noterades på bränd björk under inventeringen. Foto: Monika Sunhede.
Fynden var många, egentligen för många för att nämna här, och de fick heller inte plats i rapporten. Gladast av allt blev jag nog kanske ändå för franstandad barkskinnbagge (Aradus erosus), en art jag aktivt letat efter i flera år. Just barkskinnbaggarna (Aradidae) är en familj jag verkligen fastnat för, och jag hoppas få stöta på än fler arter under kommande år. Inom fågelskådningen pratar man ibland om att man kan "limma" en sida i fågelboken, att när man väl har sett alla arter på ett uppslag så kan man limma igen dessa sidor. Det vill jag göra med barkskinnbaggarna (fast jag vill helst inte limma ihop min fina finska bok där de beskrivs, den går inte att få tag på längre...)!
Under 2025 så kommer jag inventera ett brandfält i Hästenäs kyrkskog, bara några hundra meter från ett annat brandfält som Sven Lennartsson inventerade för exakt 10 år sedan. Hans fynd var spektakulära, så den här gången drömmer jag om rariteter. Jag lär nog inte bli besviken, skulle jag tro.
Brandfältet i Hästenäs jag fick vara med att bränna och som jag nu dessutom ska få inventera. Galet att någon betalar mig lön för att göra detta!
Vi använder så kallade kakor (cookies) för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. När du använder vår webb accepterar du också att information om ditt besök lagras i din webbläsare.
