Gå till innehåll

Artikelserie “Årets arter 2020 – Skinnbaggar”

Skinnbaggar (Heteroptera) var en period det jag fascinerades mest av, inte minst pga deras hemimetabola utveckling kontra skalbaggarnas holometabola. Med enbart 625 bofasta arter i Sverige är det en behändig artgrupp med en hel del kluriga artkomplex och utmanande bestämningar. Vare sig man vill eller inte (det vill man) så ligger de där i håven eller på slagskärmen när man är ute och inventerar, så varför inte ta en extra kik? I och med mitt arbete med Bärfisprojektet så måste jag ju hålla koll på åtminstone 53 av dem - kan lika gärna ta mig an de övriga ca 570 arterna också!

Cydnidae - Tornbensskinnbaggar
Mårataggbening (Legnotus picipes, LC)
1 ex, slaghåvad, torräng, Trafikplats Ryd, 2020-04-22.
Innan vi drog igång Bärfisprojektet så fanns det i Artportalen inga noterade fynd av arten och C-C. Coulianos hade ej noterat den i Ög i landskapskatalogen från 1976. Den är dock sannolikt något förbisedd (eventuell spridning norrut de senaste decennierna kan jag inte kommentera) och har sedan 2018 nu noterats på ett flertal ställen i landskapet med 17 fynd. En liten men karakteristisk art, något lik vitbrämad taggbening (Legnotus limbosus) men under lupp lätt skild via ett flertal tydliga karaktärer. Mårataggbening är något av en signalart så jag blev inte förvånad att finna den på torrängen vid Trafikplats Ryd, en av mina favoritlokaler i Linköping. Lyckades göra ytterligare två fynd av arten under året - en härlig bekantskap! Slag- eller skraphåva på torra, sandiga marker med måror, alternativt sålla bland dem, så kommer du säkerligen finna någon nästa år.

Mårataggbening på måra! Så otroligt vacker. Foto: Monika Sunhede.

Större taggbening (Sehirus morio, LC)
Flera ex, födosökande på oxtunga, Lönsås grustag, 2020-05-29.
En stor och vacker bärfis med sina ljust vita vingmembran i kontrast med den i övrigt svarta kroppen gör den till något av en favorit. Sin storlek till trots får den anses smått förbisedd och det finns idag 17 fynd i Ög på Artportalen, det tidigaste från 2016. Arten är dock noterad i landskapskatalogen från 1976 och det finns garanterat fler lokaler att finna. Då jag ombad folk leta specifikt efter den på oxtunga under försommaren så damp med ens 6 nya fynd upp och arten är inte så ovanlig som man kan tro. Grustag, torrmarker och vägkanter med oxtunga - där har man sin chans! Ibland i blomställningen, födosökandes, dock desto mer ofta under bladrosetten och på marken runt stambasen. Håll dock utkik efter den mindre taggbeningen som är förrädiskt lik - mät dem alltid, kolla membran och bronsglans.

Tvåfläckig taggbening (Adomerus biguttatus, LC) - 9e fyndet i Ög på AP
1 ex, frispringande, hygge, Norra Trollfall, 2020-07-31.
Det här är märkligt. Noterad i landskapskatalogen, men inga fynd i AP fören projektet kom igång, nu uppe i 10 fynd totalt i landskapet. Ovanlig, skulle man  kunna tro, men icke! Arten är mer knuten till skogliga miljöer där man sällan letar bärfisar, men jag är övertygad om att den ändå är tämligen allmän. Otroligt vacker och omisskännlig art som är en av de vackraste bärfisarna tycker jag, hoppas vi hittar fler de kommande åren!

Pentatomidae - Bärfisar
Jallabärfis (Jalla dumosa, LC) - 15e fyndet i Ög på AP
1 ex, slaghåvning, ljunghed/naturbetesmark, Godegård, 2020-08-07.
Andra gången jag lyckades hitta min favoritbärfis! På en något igenvuxen naturbetesmark i norra delarna av Motala kommun, på en gammal trumgräshoppa-lokal, lyckades jag slaghåva fram en imago. I håven låg även en nymf i femte stadiet av mörk markbärfis (Sciocoris umbrinus) - vilken dag! Jag fortsatte håva ett bra tag till i hopp om fler individer men lyckades inte hitta någon av arterna igen. Lokalen genererade dock trevliga fynd av röd örtlöpare (Lebia cruxminor), Capsodes gothicus (6e lokalen i Ög) och en tvåvinge ni får läsa mer om i mitt inlägg om årets Diptera. Jallabärfis är en god signalart och 13/15 fynd på Artportalen är från projekttiden. En något otypisk lokal, men i litteraturen anges att den kan gå på ljunghedar, vilket lokalen nästan kändes som på sina ställen.

KUNGEN! Eller, drottningen i det här fallet - en äggstinn hona.

Tingidae - Nätvingar
Acalypta marginata (LC) - 1a fyndet i Ög på AP, noterad i landskapskatalogen (1976)
1 ex, skraphåvad, naturbetesmark, Slefringe, 2020-04-26.
Nätvingar (Tingidae) får jag aldrig nog av. Stöter inte på dem så ofta men blir alltid glad när det händer. I våras skraphåvade jag fram en Acalypta som jag inte bestämde fören i december - men den som väntar på något gott! En av de minsta arterna i släktet, något långsmal och med tydliga horn i pannan. Mycket kul!

Reduviidae - Rovskinnbaggar
Coranus aethiops (LC) - 5e fyndet i Ög, 2a lokalen
Många ex, vilande, Häradskär, 2020-09-13.
Häftig art med bara 29 fynd i hela landet och den är inte ens med i landskapskatalogen från 1976. Sannolikt något förbisedd och möjligen så hade man inte koll på den förr? Anses i Storbritannien vara en postglacial relikt, man upptäckte den i äldre material från 70- och 90-talet så sent som 2014. Föredrar fuktigare lokaler verkar det som, jag fann mina exemplar strax utanför ett alkärr i skärgården, under Verbascum. Håll koll efter den bland mossar och myrar och våtmarker!

Rovskinnbaggarna är bra mäktiga!

Rhyparochromidae - Markskinnbaggar
Graptopeltus lynceus (LC) - 3e fyndet i Ög på AP
1 ex, frispringande, grustag, Yxnerum, 2020-05-24.
En hel familj vars fyndbild jag tror är lite missvisande då den innehåller många snarlika, bruna och "tråkiga/oansenliga" arter. Kikar man lite närmare så är dock variationen stor och familjen en trevlig bekantskap. Finns bra litteratur (danskarna kan!) och karaktärerna är oftast hyfsat enkla att lära sig. G. lynceus är dock rätt så oansenlig, det får jag väl erkänna...

Plinthisus brevipennis (LC) - 3e fyndet i Ög på AP
1 ex, slaghåvad, igenväxt naturbetesmark, Motala, 2020-05-28.
Garanterat förbisedd - om inte för dess storlek så möjligen för att arten vid en första anblick kan tas för en ung nymf av någon annan art om man finner den som brachypter. Den är dock väldigt lättbestämd och vacker i sin enkelhet.

Miridae - Ängsskinnbaggar
Calocoris roseomaculatus 
(LC) - 6e fyndet i Ög på AP
10 ex, slaghåvade, naturbetesmark, Isberga NR, 2020-06-27.
En art vars frånvaro i Ög på Artportalen förvånar mig något, då den är slående karakteristiskt, relativt stor och återfinns på vanliga växter.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.